All I can think about
Jag sitter och försöker skriva min tenta. Inte för att den egentligen måste lämnas in imorgon, men det vore bra. Jag vill inte hamna efter. De andra i min grupp skall träffas och kommentera varandras texter, men jag är på tok för sjuk. Jag orkar inte ta mig ur sängen just nu, så hur ska jag orka imorgon? Feberhallucinationerna är dock ganska roliga...
Och jag försöker som sagt skriva min tenta. För att inte hamna efter. Och det är allt som jag orkar tänka på just nu. tråkigt, eller hur? Kanske choklad, ostbollar och cola kan hjälpa mig... :-)
Och jag försöker som sagt skriva min tenta. För att inte hamna efter. Och det är allt som jag orkar tänka på just nu. tråkigt, eller hur? Kanske choklad, ostbollar och cola kan hjälpa mig... :-)
På mycket bättre humör
Vissa personer kan muntra upp mig utan att ens försöka. Som min kära fru, som halv elva ringer mig i panik och inte ens säger hej, utan bara utbrister: "Jag vill ha en fungerande mus", och jag börjar hejdlöst skratta för jag är hög på feber.
Eller som den läkare som på aktutmottagningen frågar mig: "Vad är det för fel på dig då?", och när jag svarar "ont i halsen och feber", tittar mig i halsen i två sekunder och svarar: "Det kan jag väl tro på". Läkarbesöket tog 30 sekunder, jag fick antibiotika och läkaren var en av de trevligaste som jag någonsin har träffat. Underhållande effektivitet - det är vad jag vill ha av min läkare.
So... Jag är på bättre humör idag, jag ska snart försöka installera Office-paketet på min dator och sedan sätta mig och plugga. Och inte gå ut förrän maten eller ciggen tar slut...
Eller som den läkare som på aktutmottagningen frågar mig: "Vad är det för fel på dig då?", och när jag svarar "ont i halsen och feber", tittar mig i halsen i två sekunder och svarar: "Det kan jag väl tro på". Läkarbesöket tog 30 sekunder, jag fick antibiotika och läkaren var en av de trevligaste som jag någonsin har träffat. Underhållande effektivitet - det är vad jag vill ha av min läkare.
So... Jag är på bättre humör idag, jag ska snart försöka installera Office-paketet på min dator och sedan sätta mig och plugga. Och inte gå ut förrän maten eller ciggen tar slut...
Vem har rätt att rösta?
Marie Söderqvist anser att inte alla borde ha rösträtt. Detta grundar hon på den okunnighet som Sveriges befolkning uppvisade inför valet 2006 när endast 48 procent kunde nämna vem som styrde landet.
Så vad är det då som skulle avgöra om man får rösta eller ej? Är det om man kan nämna statsministern vid namn och hans/hennes parti? Eller skall man kunna rabbla alla partier som sitter i riksdagen? och skall man rösta i kommunalvalet, måste man då kunna nämna vilket parti som är i majoritet i kommunen? Och om man röstar i landstingsvalet, skall man då ha haft minst en personlig upplevelse av den offentliga vården under det gångna året? Bara för att man ska veta vad man pratar om....
Eller måste man ha en intelligenskvot på minst 90, kunna skriva sitt namn och läsa (och förstå) minst två meningar ur Harry Potter and the deathly hollows? Vem är det som skall avgöra vem som får rösta? Marie Söderqvist? Nejtack! Vem det än är som skall välja ut dessa som får rösta så blir det en subjektiv bedömning som luktar bajsbrunt.
(Och att Söderqvist skyller på att politiken inte längre engagerar, det är bara högerliberalt tjafs som visar på att för Marie är den enda rätta politiken den etablerade partipolitiken...)
Så vad är det då som skulle avgöra om man får rösta eller ej? Är det om man kan nämna statsministern vid namn och hans/hennes parti? Eller skall man kunna rabbla alla partier som sitter i riksdagen? och skall man rösta i kommunalvalet, måste man då kunna nämna vilket parti som är i majoritet i kommunen? Och om man röstar i landstingsvalet, skall man då ha haft minst en personlig upplevelse av den offentliga vården under det gångna året? Bara för att man ska veta vad man pratar om....
Eller måste man ha en intelligenskvot på minst 90, kunna skriva sitt namn och läsa (och förstå) minst två meningar ur Harry Potter and the deathly hollows? Vem är det som skall avgöra vem som får rösta? Marie Söderqvist? Nejtack! Vem det än är som skall välja ut dessa som får rösta så blir det en subjektiv bedömning som luktar bajsbrunt.
(Och att Söderqvist skyller på att politiken inte längre engagerar, det är bara högerliberalt tjafs som visar på att för Marie är den enda rätta politiken den etablerade partipolitiken...)
Att göra det man tagit på sig...
Stressen ligger som en stor klump i magen på mig. Men förhoppningsvis kommer det att lösa sig när denna vecka är över. Jag ska plugga så mycket jag kan, det har jag lovat mig själv. Jag ska plugga så mycket att trumhinnorna blöder och fingrarna kroknar. Jag SKA klara detta, jag SKA vara duktig. Att inte göra så är helt enkelt inget val.
Efter frukost och kaffe ska jag ta mig till akuten, kolla om jag behöver medicin för att bli frisk, och sedan hem för att plugga, plugga, plugga. Jag ska plugga social förändring och sociala rörelser, jag ska läsa om arbetstid och arbete. Jag ska tills på måndag ha skrivit en tenta och två kompletteringar.
JAG SKA GÖRA VAD JAG HAR SAGT ATT JAG SKA GÖRA!!!
Efter frukost och kaffe ska jag ta mig till akuten, kolla om jag behöver medicin för att bli frisk, och sedan hem för att plugga, plugga, plugga. Jag ska plugga social förändring och sociala rörelser, jag ska läsa om arbetstid och arbete. Jag ska tills på måndag ha skrivit en tenta och två kompletteringar.
JAG SKA GÖRA VAD JAG HAR SAGT ATT JAG SKA GÖRA!!!
Om du inte gillar självömkan: Läs inte detta!
Det här går inte längre. Jag önskar att jag kunde skriva något positivt, men faktum är att jag är så jävla långt nere nu att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Så jag bara klagar och klagar och klagar och klagar... (ja, ni fattar grejjen)
Det är nu jag skulle kunna skriva saker som: "Detta är faktiskt min blogg, om ni inte vill läsa mina klagomål, sök er någonannanstans" eller "sug mig".
Helst av allt vill jag bara rycka upp mig, och fortsätta livet, försöka göra det lite bättre. Men jag vet inte hur man gör. jag skall skylla det sistnämnda på mina föräldrar, men faktum är att det nog snarare handlar om mig själv. Jag är en jävligt bortskämd människa, en liten lat snorvalp som gråter när jag inte får som jag vill.
kanske borde jag bara ta mig i kragen, men jag försöker det så ofta och det funkar liksom inte. Det går helt enkelt bara inte.
Så okej, här är min lista över saker jag gnäller över (rättfärdigat eller ej):
Visst, jag skulle kunna gnälla över så mycket mer saker. Men det var nog allt just nu. Detta är saker som just nu har dragit ner mig så långt att jag inte orkar gå till skolan. Och när jag inte går till skolan får jag ångest. Och när jag får ångest tänker jag på saker som ger mig mer ångest, typ saker jag måste göra och saker jag inte har.
Så... Buhu, stackars lilla mig? Ja, faktiskt. *kryper tillbaka ner under täcket och äter choklad*
Det är nu jag skulle kunna skriva saker som: "Detta är faktiskt min blogg, om ni inte vill läsa mina klagomål, sök er någonannanstans" eller "sug mig".
Helst av allt vill jag bara rycka upp mig, och fortsätta livet, försöka göra det lite bättre. Men jag vet inte hur man gör. jag skall skylla det sistnämnda på mina föräldrar, men faktum är att det nog snarare handlar om mig själv. Jag är en jävligt bortskämd människa, en liten lat snorvalp som gråter när jag inte får som jag vill.
kanske borde jag bara ta mig i kragen, men jag försöker det så ofta och det funkar liksom inte. Det går helt enkelt bara inte.
Så okej, här är min lista över saker jag gnäller över (rättfärdigat eller ej):
- Jag har inga pengar, jag kommer inte att kunna betala mina räkningar nästa månad och jag är skuldsatt.
- Jag har 13 kursböcker att läsa, de kom idag. Visst, jag har några veckor på mig, men 13 böcker på tre veckor är lite saftigt till och med för mig. Speciellt när man ska skriva tentor under den tiden också. Plus kompletteringar för missade seminarium som har orsakats av att... (se nästa punkt)
- Jag är sjuk. Den här jävla förkylningen (eller vad det nu än är) vägrar ge med sig. Den går lite upp och lite ner, men den försvinner aldrig helt. Just nu: enveten hosta, 39 graders feber och en näsa som är trasig efter att jag har snytit mig för mycket. Varje gång som jag reser mig upp snurrar det. Imorgon blir det läkare oavsett hur bra jag mår. Ännu mer pengar kastade i sjön.
Visst, jag skulle kunna gnälla över så mycket mer saker. Men det var nog allt just nu. Detta är saker som just nu har dragit ner mig så långt att jag inte orkar gå till skolan. Och när jag inte går till skolan får jag ångest. Och när jag får ångest tänker jag på saker som ger mig mer ångest, typ saker jag måste göra och saker jag inte har.
Så... Buhu, stackars lilla mig? Ja, faktiskt. *kryper tillbaka ner under täcket och äter choklad*
Inte som jag hade tänkt mig...
Livet går aldrig som man har tänkt sig. Här sitter jag nu, med en ny dator, massor av kurslitteratur och inga pengar... Och ska på något sätt försöka vara glad ändå. :-)
Förövrigt var Sham 69 förmodligen det sämsta punk-bandet som jag har sett på länge. De spelade som skolfräknar - fint och tillrättalagt. Det är inte så jag vill ha det...
Men jag fick iaf se Fredd full.... och det var lite spännande...
Förövrigt var Sham 69 förmodligen det sämsta punk-bandet som jag har sett på länge. De spelade som skolfräknar - fint och tillrättalagt. Det är inte så jag vill ha det...
Men jag fick iaf se Fredd full.... och det var lite spännande...
Omstart
Ännu en kraschad dator. Den tredje på mindre än ett år. Inte för att någon av dem var nya, men ändå.... det är en pina varje gång. Denna gång verkar det dessutom inte som att jag kommer att återfinna all den information som fanns på den, vilket innebär att arbeten, texter, bilder, musik.... ALLT är borta. För inte hade jag någon back-up, inte jag inte...
Well, well. Nu sitter jag iaf här med en ny datorn, en bärbar dessutom. Så jag antar att jag får roa mig med den istället. Och börja bygga upp mitt liv igen.
Well, well. Nu sitter jag iaf här med en ny datorn, en bärbar dessutom. Så jag antar att jag får roa mig med den istället. Och börja bygga upp mitt liv igen.
Godis och film
Jag har spenderat dagen med att städa, tvätta, äta godis och kolla på Rocky Horror Picture Show. Jag älskar den filmen, jag skulle kunna se den hur många gånger som helst.
Imorgon ska jag ha en tråkig föreläsning och jag vet inte hur jag ens ska orka ta mig dit. Men jag måste, för vi skall ha gruppdiskussion efter inför seminariet. *suck*
Imorgon ska jag ha en tråkig föreläsning och jag vet inte hur jag ens ska orka ta mig dit. Men jag måste, för vi skall ha gruppdiskussion efter inför seminariet. *suck*
Lite bättre
Mitt griniga humör lättades av två saker:
1) Det är strålande sol ute. Detta lade jag inte märke till förrän jag gick till tvättstugan, men ack va glad jag blev!
2) Jag har feber. Detta kanske kräver en något längre förklaring än ovanstående. De flesta människor gillar sol, men inte feber. Men såhär är det: Den första dagen som jag har feber i en sjukdomsperiod drabbas jag av någon form av överenergi. Jag vet inte varför det är så, men det är ett faktum. Jag städar, pluggar, läser, möblerar om, målar och gör en massa saker! Jag blir helt enkelt speedad... Så nej, jag gillar inte feber och jag kommer säkert att klaga massor över det. Men första dagen är faktiskt ganska kul!
1) Det är strålande sol ute. Detta lade jag inte märke till förrän jag gick till tvättstugan, men ack va glad jag blev!
2) Jag har feber. Detta kanske kräver en något längre förklaring än ovanstående. De flesta människor gillar sol, men inte feber. Men såhär är det: Den första dagen som jag har feber i en sjukdomsperiod drabbas jag av någon form av överenergi. Jag vet inte varför det är så, men det är ett faktum. Jag städar, pluggar, läser, möblerar om, målar och gör en massa saker! Jag blir helt enkelt speedad... Så nej, jag gillar inte feber och jag kommer säkert att klaga massor över det. Men första dagen är faktiskt ganska kul!
Sikken besvikelse!
Igår var en dålig kväll. Alla kvällar som tillbringas utanför min egen lyas dörrar är dåliga kvällar. Nej, det var inte sant. Bra kvällar har man få ett av stadens fyra acceptabla caféer, utan alkohol men med kaffe och trevligt sällskap, i en ljudnivå där man kan prata.
Efter ångest, panik och kaos under dagen lyckades jag tillsist dra på mig kläder som jag kunde leva med att bära, och skuttade iväg mot uppmötningsplatsen. Väl där ringer Frugan och säger att hon kämpar mot sin eyeliner och sitt hår. Så jag skuttar vidare mot hennes place, ser på när hon vinner fighten mot håret samtidigt som det står 0-0 (dödläge) mot eyelinern.
Efter en del om och men, som bland annat innebar att jag åt en polkagris-käpp på det mest porriga sätt som världen har skådat, utan att ens försöka vara porrig, tog vi oss till ett hak. Ett sådant hak där alla kvinnor är 50+ och alkisar, och alla män är svultna efter bröst och rumpor. Det var nästan öde, Frugan och jag blev uppvaktade till tusen de två timmar som vi spenderade där (är allt bra? vill ni ha något mer? lite chips kanske? osv...). Sedan mötte vi upp snorfull Maria och drog in till stan.
Henriksberg är inte ett bra ställe att ha spelning på. Det är helt omöjligt att se något. Det struntade jag i. För efter att ha träffat Tildus och packade Louise drog jag hem. För Sham 69 sög så jävla stenhårt. De spelade som skolfröknar. Allting var så fint och tillrättalagt och planerat och uträknat. Så jag höll på att kräkas.
Väl hemma åt jag choklad och pannkakor. Det var jag väl värd.
Efter ångest, panik och kaos under dagen lyckades jag tillsist dra på mig kläder som jag kunde leva med att bära, och skuttade iväg mot uppmötningsplatsen. Väl där ringer Frugan och säger att hon kämpar mot sin eyeliner och sitt hår. Så jag skuttar vidare mot hennes place, ser på när hon vinner fighten mot håret samtidigt som det står 0-0 (dödläge) mot eyelinern.
Efter en del om och men, som bland annat innebar att jag åt en polkagris-käpp på det mest porriga sätt som världen har skådat, utan att ens försöka vara porrig, tog vi oss till ett hak. Ett sådant hak där alla kvinnor är 50+ och alkisar, och alla män är svultna efter bröst och rumpor. Det var nästan öde, Frugan och jag blev uppvaktade till tusen de två timmar som vi spenderade där (är allt bra? vill ni ha något mer? lite chips kanske? osv...). Sedan mötte vi upp snorfull Maria och drog in till stan.
Henriksberg är inte ett bra ställe att ha spelning på. Det är helt omöjligt att se något. Det struntade jag i. För efter att ha träffat Tildus och packade Louise drog jag hem. För Sham 69 sög så jävla stenhårt. De spelade som skolfröknar. Allting var så fint och tillrättalagt och planerat och uträknat. Så jag höll på att kräkas.
Väl hemma åt jag choklad och pannkakor. Det var jag väl värd.
Ett tips...
...från mig till er är:
Om ni spenderar timmar på att hitta kläder till kvällen, och sedan tillsist lyckas välja något hyfsat som ni trivs i...
STÄLL ER INTE OCH DISKA MED DESSA KLÄDER PÅ ER.
Det funkar oftast inte så bra. Som jag lärde mig den hårda vägen ikväll...
Om ni spenderar timmar på att hitta kläder till kvällen, och sedan tillsist lyckas välja något hyfsat som ni trivs i...
STÄLL ER INTE OCH DISKA MED DESSA KLÄDER PÅ ER.
Det funkar oftast inte så bra. Som jag lärde mig den hårda vägen ikväll...
Varför ska det vara så svårt att fatta enkla beslut?
Som tex vad för kläder man ska ha på sig, vilket nagellack man ska ha och hur man ska ha håret. Jag har varlt nagellack och trosor. Längre än så har jag inte kommit.
Jag suger stenhårt på det här.
Jag suger stenhårt på det här.
Inget mer att tillägga
Jag har sovit 12 timmar. Min hjärna är mos. Potatismos. Lite sådär lagom gult och fluffigt.
Ångesten ligger i magen, ångesten över allt som jag inte har gjort, saker som jag har sagt, tabletter som jag har svalt. Ikväll ska jag supa bort den.
Nuff said.
Ångesten ligger i magen, ångesten över allt som jag inte har gjort, saker som jag har sagt, tabletter som jag har svalt. Ikväll ska jag supa bort den.
Nuff said.
En gång till
Jag önskar att jag kunde gräva ner mig i sängen och aldrig mer stiga upp. Eller att jag kunde ta mig ut och klara av det som möter mig. Jag vet inte vilket. Ambivalens är mitt mellannamn. (Nej det är det inte, men det kunde ha varit. Det hade passat bra...)
Well, well, well... Jag orkar inte med den här dagen längre. Dags att ta ett piller och somna in. För evigt? Knappast. Men tillräckligt för att orka börja om... Om och om och om igen...
Well, well, well... Jag orkar inte med den här dagen längre. Dags att ta ett piller och somna in. För evigt? Knappast. Men tillräckligt för att orka börja om... Om och om och om igen...
Bebis och konflikt
Åkte in till stan, träffade Tildus och käkade på MK's. Underbart god Thai-mat! Fast det är svårt att tänka sig att Tildus ska ha barn i övermorgon. Inte för att ungen kommer att ploppa ut då exakt, men datumet är satt tills på söndag. Mycket märkligt... Det känns lite overkligt.
Ikväll händer inte mycket. Borde plugga, men orka liksom. Jag känner mig trött och seg, och kan inte sluta tänka på den kaos-kväll som förmodligen inträffar imorgon. Tildus och Frugan som inte pratar med varandra. The evil M kommer att befinna sig i samma lokal. Alla ska vi se Sham 69... Jag kommer att stå i mitten och bara sucka åt saken antar jag. Alternativt hamna i ett fett jävla bråk.
Allting är bara så konstigt.
Ikväll händer inte mycket. Borde plugga, men orka liksom. Jag känner mig trött och seg, och kan inte sluta tänka på den kaos-kväll som förmodligen inträffar imorgon. Tildus och Frugan som inte pratar med varandra. The evil M kommer att befinna sig i samma lokal. Alla ska vi se Sham 69... Jag kommer att stå i mitten och bara sucka åt saken antar jag. Alternativt hamna i ett fett jävla bråk.
Allting är bara så konstigt.
Mindfulness
Min psykiatriker försöker få mig att utöva mindfulness. Och det är säkert bra och fint, förutom att jag får ångest varje gång jag försöker. Hur kan det vara så? Hur kommer det sig att jag får ångest av att vara närvarande i nuet? Jag förstår verkligen inte mig själv.
Så vacker...
(Snodd från någonstans som jag inte minns...)
Fan, fan, fan!
Jag trodde att jag var duktig igår, när jag tog mig till gruppdiskussionen utan att vilja. Men idag fallerade det. Försov mig på riktigt! Vaknade strax före nio, dvs ingen chans att hinna i tid, eller ens hinna komma sent och ändå göra något vettigt. Fan, fan, fan!
Det är inte det att jag tror att jag missar något viktigt, det är inte det att jag tror att gruppen behöver mig. Men ångesten tar över mig ändå, för jag MÅSTE göra allt som jag har förutsatt mig. Jag MÅSTE vara den duktiga flickan. Nu kommer alla andra att tro att jag är en av de där, de lata människorna. De som inte tar sina studier på allvar. De som bara smiter undan. Fan, fan, fan! Jag är misslyckad.
Det är inte det att jag tror att jag missar något viktigt, det är inte det att jag tror att gruppen behöver mig. Men ångesten tar över mig ändå, för jag MÅSTE göra allt som jag har förutsatt mig. Jag MÅSTE vara den duktiga flickan. Nu kommer alla andra att tro att jag är en av de där, de lata människorna. De som inte tar sina studier på allvar. De som bara smiter undan. Fan, fan, fan! Jag är misslyckad.
Är det bara jag...
...som längtar till våren?
Schysst, liksom
Försov mig sådär som jag alltid gör, dvs jag hinner precis till det som jag skall göra om jag slänger mig ur sängen, äter frukost stående medans jag sminkar mig och hittar kläder. Jag börjar vänja mig...
Träff hos psykiatrikern, grät lite och blev förbannad. Det känns som om hon inte förstår hur svåra vissa saker är. Grupparbeten tillexempel.
Men jag var duktig, hade inte tänkt att gå på gruppdiskussionen, men efter psyk-träffen åkte jag hem, hämtade grejerna och var faktiskt den första på plats i gruppen! Well done to me...
Ska plugga lite, läsa lite roliga saker och försöka att inte hosta. Livet är rätt schysst idag.
Träff hos psykiatrikern, grät lite och blev förbannad. Det känns som om hon inte förstår hur svåra vissa saker är. Grupparbeten tillexempel.
Men jag var duktig, hade inte tänkt att gå på gruppdiskussionen, men efter psyk-träffen åkte jag hem, hämtade grejerna och var faktiskt den första på plats i gruppen! Well done to me...
Ska plugga lite, läsa lite roliga saker och försöka att inte hosta. Livet är rätt schysst idag.
Tattoooo...(ooo)
Finally done!
Nu är den gjord! Min första tatuering är klar... Jag var jättenervös innan och skakade, men det gjorde inte alls så ont som jag trodde. Det var hur lugnt som helst juh! Kan bero på att den sitter på vaden, som inte är lika ömtåligt som tex bröstet, och som heller inte har så mycket ben under sig. Men ändå!
Så fort jag får ta bort plasten ska jag ta en bild på den och lägga upp. *lovar*
Så fort jag får ta bort plasten ska jag ta en bild på den och lägga upp. *lovar*
Fallerad plan
Jag hade en storartad plan. Den gick ut på att åka lite tidigare till skolan, sitta där och läsa en stund och dricka en latte. Planen fallerade ganska kraftigt då jag glömde plånboken hemma. Ingen latte till Charly, med andra ord. *suck*
Blev även indelad i en arbetsgrupp som verkar hopplöst tråkig. Jag kommer att få ett spel snart om ingen av dessa människor verkar vara intressanta. Eller att de har någonsomhelst förmåga att föra ett självständigt resonemang. Eller ens bestämma en tid för gruppdiskussionerna. Att skylla på arbete/barn m.m., är inte acceptabelt när det gäller studier som åtminstone i teorin skall vara heltid.
Irritation.
Dags att äta lunch och dricka kaffe.
Blev även indelad i en arbetsgrupp som verkar hopplöst tråkig. Jag kommer att få ett spel snart om ingen av dessa människor verkar vara intressanta. Eller att de har någonsomhelst förmåga att föra ett självständigt resonemang. Eller ens bestämma en tid för gruppdiskussionerna. Att skylla på arbete/barn m.m., är inte acceptabelt när det gäller studier som åtminstone i teorin skall vara heltid.
Irritation.
Dags att äta lunch och dricka kaffe.
G(r)ottliv
Igår när jag stod i kön på Hemköp för att köpa nedan nämnda ostbollar och cola hör jag en barnröst utbrista "Mamma, jag tycker hon är ful". Köerna är korta och den enda person som ungen kan mena är mig. Visst, jag var väl inte på topp efter fyra timmars föreläsning och en spårvagnsresa som innebar att strändigt armbågas med den fete mannen som satt på sätet bredvid mig. Men såååå illa var det väl ändå inte?
Kanske borde jag gå och leva mitt liv i en grotta, som den här (mycket underliga) kvinnan.
Kanske borde jag gå och leva mitt liv i en grotta, som den här (mycket underliga) kvinnan.
R.I.P., Heath
Heath Ledger är död. Exakt av vad är ännu okänt, men det utreds som ett drogrelaterat dödsfall. Jag kan inte säga att jag var ett jättestort fan, men hade heller inget emot honom.
Han blev 28 år gammal. Eller snarare 28 år ung.
Att han var känd gör inte saken mer tragisk, men inte heller mindre tragisk. Det finns någon slags anda av att om man vägrar anse att kända människor är bättre än resten av oss, så slår man gärna över och förminskar dem. En människas död är ofta tragisk, speciellt om den sker i unga år. Detta oavsett vem människan är.
So: R.I.P, Heath!
Han blev 28 år gammal. Eller snarare 28 år ung.
Att han var känd gör inte saken mer tragisk, men inte heller mindre tragisk. Det finns någon slags anda av att om man vägrar anse att kända människor är bättre än resten av oss, så slår man gärna över och förminskar dem. En människas död är ofta tragisk, speciellt om den sker i unga år. Detta oavsett vem människan är.
So: R.I.P, Heath!
Gnällig och störig
Igår tryckte jag i mig över en liter cola och en hel påse ostbollar. Och mådde svagt illa när jag vid halv tio var så trött att jag somnade med kurslitteraturen i knät. Jag fick inte läst ens hälften av det jag skulle ha läst. *suck* Jag hade kunnat ta igen det om det inte vore för att jag måste åka in på föreläsning idag, annars får jag inte veta vilken seminariegrupp jag tillhör. En sådan sak gör att jag måste utstå två timmars föreläsning.
Det är alltså första veckan av kursen och jag ligger redan efter... Well, well...
Idag är jag så trött att jag tror att jag kommer att somna på vagnen in till stan. Om jag inte drar i mig minst 0,5 liter kaffe såklart. Vilket finns risken att jag gör.
Å vad jag gnäller, å vad jag är störig! :-)
Det är alltså första veckan av kursen och jag ligger redan efter... Well, well...
Idag är jag så trött att jag tror att jag kommer att somna på vagnen in till stan. Om jag inte drar i mig minst 0,5 liter kaffe såklart. Vilket finns risken att jag gör.
Å vad jag gnäller, å vad jag är störig! :-)
Ännu en dag har lagts bakom mig
Dagen känns som om den har varit lång. Stressade runt halva stan imorse för att försöka få tag på en kursbok, men det gick minsann inte. Den fanns helt enkelt inte. Jaja. Jag får väl vänta tills den kommer från internetbokhandeln då,. men det lär dröja. Så jag lär ju inte hinna få den i tid tills jag behöver den... *suck*
Fyra timmars föreläsning om social förändring. Det var spännande, men jag hade druckit så mycket kaffe innan att jag var helt skakig. Men det gick bra. Inga större olägenheter. Blev indelade i arbetsgrupper, så jag fick träffa en massa snobbar. Sådana som INTE jobbar. Så vi får se hur det går...
Imorgon: Föreläsning om industrisamhället. Lite spännande är det allt. :-) Men mest spännande av allt är att jag skall tatuera mig. ÄNTLIGEN!!! Jag hoppas att det går bra och att jag inte kreverar... :-)
Fyra timmars föreläsning om social förändring. Det var spännande, men jag hade druckit så mycket kaffe innan att jag var helt skakig. Men det gick bra. Inga större olägenheter. Blev indelade i arbetsgrupper, så jag fick träffa en massa snobbar. Sådana som INTE jobbar. Så vi får se hur det går...
Imorgon: Föreläsning om industrisamhället. Lite spännande är det allt. :-) Men mest spännande av allt är att jag skall tatuera mig. ÄNTLIGEN!!! Jag hoppas att det går bra och att jag inte kreverar... :-)
Stillasittande
Jag vaknar av mig själv strax efter åtta. Det är inte så jäkla illa. Igår var planen att jag skulle ställa klockan på 6, men när jag inte kunde somna igårkväll trots maxdos Propavan och Zolpidem, ställde jag om alamret till 9. Jag börjar ju trots allt inte förrän ett.
Igår var det kursstart för Arbete och Arbetsliv, idag är det kursstart för Social förändring, globalisering och sociala rörelser. På den sistnämnda kursen heter vår huvudansvariga lärare Håkan Thörn. Jag har haft honom förut, jag gillar honom. Han har intressanta föreläsningar, skriver böcker som man förstår och gillar diskussioner. Synd bara att vi ska ha föreläsning mellan 13 och 17. Jag gillar inte att erkänna det, men jag är bortskämd. Bortskämd med dagar som börjar ett och slutar tre. Fyra timmar känns ganska tungt. Orka sitta still så länge.
Får se hur det går att ta sig till skolan med tanke på att halva Göteborg verkar vara avspärrat efter diverse bombhot inatt.
Igår var det kursstart för Arbete och Arbetsliv, idag är det kursstart för Social förändring, globalisering och sociala rörelser. På den sistnämnda kursen heter vår huvudansvariga lärare Håkan Thörn. Jag har haft honom förut, jag gillar honom. Han har intressanta föreläsningar, skriver böcker som man förstår och gillar diskussioner. Synd bara att vi ska ha föreläsning mellan 13 och 17. Jag gillar inte att erkänna det, men jag är bortskämd. Bortskämd med dagar som börjar ett och slutar tre. Fyra timmar känns ganska tungt. Orka sitta still så länge.
Får se hur det går att ta sig till skolan med tanke på att halva Göteborg verkar vara avspärrat efter diverse bombhot inatt.
Den fackliga texten
Hur kommer det sig att texter som handlar om facklig organisering ofta är så jävla tråkiga? Även om de finns i en bok som i övrigt är helt okej så är kapitlet om fackförbund så tröga att jag nästan somnar. Är det för att det är så många förkortningar som ofta återkommer gång på gång (tex LO, SACO...)? Eller finns det någon annan förklaring???
Nu har det dragit igång
Stress, stress, stress. Försov mig, lyckades: klä på mig, sminka mig, packa väskan och äta frukost på 7 minuter. Var duktig och läste kurslitteratur på vagnen in. Sociologiska's café har urselt kaffe, men jag köpte en kopp ändå. Var tvungen för att göra något (vadsomhelst?) för att försöka få Propavan:ets effekter ur kroppen.
Kursintroduktion till kursen Arbete och arbetsliv. Det känns inte svårt, men ganska kul. Jag har redan utpekat ett orosmoment i gruppen (dvs någon som kommer att försöka överta alla diskussioner) och en underlig person (mycket kortväxt kvinna klädd i volour). Mycket snack om saker jag redan vet, men det hade jag räknat med.
Somnade bara en gång under föreläsningen.
Hem, äta, mer kaffe (RIKTIGT kaffe). Försöka att inte försova mig imorgon.
Vad ska du göra idag?
Kursintroduktion till kursen Arbete och arbetsliv. Det känns inte svårt, men ganska kul. Jag har redan utpekat ett orosmoment i gruppen (dvs någon som kommer att försöka överta alla diskussioner) och en underlig person (mycket kortväxt kvinna klädd i volour). Mycket snack om saker jag redan vet, men det hade jag räknat med.
Somnade bara en gång under föreläsningen.
Hem, äta, mer kaffe (RIKTIGT kaffe). Försöka att inte försova mig imorgon.
Vad ska du göra idag?
Ordning i vardagen?
Jag har fortfarande inte riktigt vaknat till. Men jag har iaf lyckats läsa lite av kurslitteraturen. Hur sjotton får man ordning på sin vardag egentligen?
Inte riktigt med
Vaknar halv 11 och är så jäkla efterbäng av Propavan:et att när jag lyssnar av ett meddelande på mitt mobilsvar från Frugan så blir allt bara fel. Jag hör fel och allt blir konstigt, så msn-konversationen som jag inleder med henne blir mest en massa missförstånd. Men nu är dett utrett! Det handlade om fula frisyrer och Tiger Army. Well. En inte helt dålig början på dagen.
E ger mig dessutom ett bra tips på hur jag ska få lite mer pengar. Sådant är alltid nice. Speciellt när det är genomförbart.
Ska äta min gröt och försöka vakna nu.
E ger mig dessutom ett bra tips på hur jag ska få lite mer pengar. Sådant är alltid nice. Speciellt när det är genomförbart.
Ska äta min gröt och försöka vakna nu.
Att bestämma sig snabbt
Strax före fyra sätter jag mig på vagnen för att åka och möta E. Jag gillar personer som inser att man kan bestämma något på en minut. En fika, en öl, en promenad. Bara: "Hej, ska vi mötas i stan?" "Javisst, jag ska bara dra på mig jackan och hitta nycklarna, så går jag hemifrån." "Fint, syns snart." Inte för att samtalet riktigt gick till så, men nästan...
Efter två koppar kaffe och E's underbara insikter om hur man löser saker och ting drar vi hem till mig för att kolla böcker och kläder. Vi har inte samma storlek jag och E, vilket leder till något roliga situationer. Underbart.
Nu: två propavan och en macka. Sedan sömn.
Efter två koppar kaffe och E's underbara insikter om hur man löser saker och ting drar vi hem till mig för att kolla böcker och kläder. Vi har inte samma storlek jag och E, vilket leder till något roliga situationer. Underbart.
Nu: två propavan och en macka. Sedan sömn.
Det fungerar inte...
Propavan fungerar uppenbarligen inte för mig. Eller för Tildus. Hon fick fyra fina tabletter att kurera sin sömnstördhet med. Det är ett hån mot henne. Själv sitter jag och kan lätt plocka ut 100 stycken. Men varför? Det funkar ju inte. Jag bli vinglig och fnissig, men jag somnar inte. Inte efter fyra timmar, inte efter sex timmar, inte efter 10.
Så nu blir det till att kombinera Zoplidem och Propavan. Vilket innebär att jag inte kan käka Atarax för då kommer jag att spy. Och Sertralindosen bör höjas. Jag känner hur jag sjunker igen. Ingen koncentration, ingen energi.
Idag skulle E ha haft inflyttningsfest. Olyckligtvis blev hon sjuk och var tvungen att skjuta på det. Olyckligtvis för henne, bra för mig. Jag önskar henne inte sjukdom, inte alls, men jag hade verkligen inte orkat gå. Hade inte orkat klä upp mig i kläder som täcker mina ärrfyllda armar och ben och sedan stå där och vara glad. Jag är glad över att E är tillbaka i Göteborg. Men min hjärna orkar just nu inte förvandla min mun till ett leende.
Så nu blir det till att kombinera Zoplidem och Propavan. Vilket innebär att jag inte kan käka Atarax för då kommer jag att spy. Och Sertralindosen bör höjas. Jag känner hur jag sjunker igen. Ingen koncentration, ingen energi.
Idag skulle E ha haft inflyttningsfest. Olyckligtvis blev hon sjuk och var tvungen att skjuta på det. Olyckligtvis för henne, bra för mig. Jag önskar henne inte sjukdom, inte alls, men jag hade verkligen inte orkat gå. Hade inte orkat klä upp mig i kläder som täcker mina ärrfyllda armar och ben och sedan stå där och vara glad. Jag är glad över att E är tillbaka i Göteborg. Men min hjärna orkar just nu inte förvandla min mun till ett leende.
Kampen för att bli frisk
Majoriteten av alla jag känner har någon form av misär att leva med. Någon form av problematik som gör att de inte passar in i det som kallas för att vara "frisk".
Listan kan göras mycket, mycket längre!
Precis som den lista som vi tillsammans kan uppbåda på vilka läkemedel som vi dagligen proppar i oss.
För att inte tala om alla de piller som vi käkar när saker och ting blir alltför jobbigt.
Vi skickas mellan olika instanser som alla lovar oss guld och gröna skogar,
eller ser oss som förljugna latmaskar.
Men inget händer...
Jag klagar inte för min egen skull per se, utan för de som har funnits i psykvårdens system i 10 år.
Och inte blivit bättre - bara sämre.
Eller de som vet vad som skulle göra dem friskare, men som förvägras det.
Varför måste allting runt psyket vara en kamp?
Borderline och adhd,
aggpressionproblematik och PTS,
depression och olika former av ätstörningar,
panikångest och allmän ångest,
självskadebeteende och känslokallhet,
mytomani och tillfälliga psykoser,
olagliga droger och "lagliga" droger,
alkoholproblem och en oförmåga att ta hand om sig själv...
aggpressionproblematik och PTS,
depression och olika former av ätstörningar,
panikångest och allmän ångest,
självskadebeteende och känslokallhet,
mytomani och tillfälliga psykoser,
olagliga droger och "lagliga" droger,
alkoholproblem och en oförmåga att ta hand om sig själv...
Listan kan göras mycket, mycket längre!
Precis som den lista som vi tillsammans kan uppbåda på vilka läkemedel som vi dagligen proppar i oss.
Stilnoct, Zolpidem, Zoplikon
Propavan
Atarax
Sertralin, Fontex, Zoloft, Cipramil
Voxra
Stesolid...
Propavan
Atarax
Sertralin, Fontex, Zoloft, Cipramil
Voxra
Stesolid...
För att inte tala om alla de piller som vi käkar när saker och ting blir alltför jobbigt.
Vi vet det mesta om biverkningar och utfasningsproblem,
vi känner till det mesta om vad läkare, psykologer och psykiatriker egentligen pysslar med.
Vi vet vilka frågor i självuppskattningstesterna som är inplacerade för att leta efter psykopatiska drag och
vilka som talar om för bedömaren om man är psykotisk.
Vi vet vilket upptagningsområde vi tillhör, så att vi vet vilken psykakut vi skall vända oss till.
Vi vet vilka piller som är beroendeframkallande och
vilka som man absolut inte skall blanda med alkohol - och vilka som man inte bör blanda med alkohol, men vi gör det ändå.
Vi vet vilka piller som inte fungerar tillsammans och
hur man botar illamående skapat av infasningsproblematik.
Vi vet det mesta om dopamin- och serotoninhalter i hjärnan,
sköldkörtelsjukdomar och
vad endorfinkickar egentligen gör.
Vi har tillsammans skapat över 20 handlingsplaner,
vi har skrivit självmordsbrev och
de flesta av oss har ett testamente, även om det är ett informellt sådant. Bara utifall att... liksom...
Vi vet vilka smärtstillande som inte går att kombinera med våra egna mediciner,
vi vet vilken form av abort som vi kan göra samtidigt som vi trycker i oss benozo och anit-histaminer.
Vi vet vilka soc-tanter som man vill ha som handläggare om man har varit inlagd på psyket,
vi vet vilka läkare som sjukskriver.
vi känner till det mesta om vad läkare, psykologer och psykiatriker egentligen pysslar med.
Vi vet vilka frågor i självuppskattningstesterna som är inplacerade för att leta efter psykopatiska drag och
vilka som talar om för bedömaren om man är psykotisk.
Vi vet vilket upptagningsområde vi tillhör, så att vi vet vilken psykakut vi skall vända oss till.
Vi vet vilka piller som är beroendeframkallande och
vilka som man absolut inte skall blanda med alkohol - och vilka som man inte bör blanda med alkohol, men vi gör det ändå.
Vi vet vilka piller som inte fungerar tillsammans och
hur man botar illamående skapat av infasningsproblematik.
Vi vet det mesta om dopamin- och serotoninhalter i hjärnan,
sköldkörtelsjukdomar och
vad endorfinkickar egentligen gör.
Vi har tillsammans skapat över 20 handlingsplaner,
vi har skrivit självmordsbrev och
de flesta av oss har ett testamente, även om det är ett informellt sådant. Bara utifall att... liksom...
Vi vet vilka smärtstillande som inte går att kombinera med våra egna mediciner,
vi vet vilken form av abort som vi kan göra samtidigt som vi trycker i oss benozo och anit-histaminer.
Vi vet vilka soc-tanter som man vill ha som handläggare om man har varit inlagd på psyket,
vi vet vilka läkare som sjukskriver.
Ändå blir vi inte friska. Vi blir inte bättre.
Vi går i meningslös terapi och gör meningslösa tankeövningar. Vi skickas mellan olika instanser som alla lovar oss guld och gröna skogar,
eller ser oss som förljugna latmaskar.
Men inget händer...
Jag klagar inte för min egen skull per se, utan för de som har funnits i psykvårdens system i 10 år.
Och inte blivit bättre - bara sämre.
Eller de som vet vad som skulle göra dem friskare, men som förvägras det.
Varför måste allting runt psyket vara en kamp?
Snart sömn
Dags att sova snart tror jag. Trots att klockan inte är mer än 9 på kvällen. Well, well... Jag har iaf läst lite kurslitteratur. Inte jätteintressant, men det ska nog gå... En cigg till och sedan säng. Jag gillar min säng... :-)
Stressat okej
Dagen har varit helt konstig. Stressad, fast jag inte har gjort så mycket.
Har försökt att göra ett samlat schema för de två kurser som jag skall läsa i sociologi nu, med början i nästa vecka. Det gick okej.
Varit hos psykiatrikern. Det var okej, trots att hon aldrig tar mig på allvar.
Köpte kurslitteratur för över 600 spänn, och det var bara två av de 13 böcker jag behöver (för en halv termins studier). Det kändes INTE okej.
Fikade med Tildus och Spattis. Det var helt okej.
Handlade onyttig mat. Det känns halvt-om-halvt okej.
Åkte hem och försökte strukturera min bokhylla. Rätt okej.
Nu... Påbörjad läsning av kurslitteratur. Det är faktiskt okej.
Har försökt att göra ett samlat schema för de två kurser som jag skall läsa i sociologi nu, med början i nästa vecka. Det gick okej.
Varit hos psykiatrikern. Det var okej, trots att hon aldrig tar mig på allvar.
Köpte kurslitteratur för över 600 spänn, och det var bara två av de 13 böcker jag behöver (för en halv termins studier). Det kändes INTE okej.
Fikade med Tildus och Spattis. Det var helt okej.
Handlade onyttig mat. Det känns halvt-om-halvt okej.
Åkte hem och försökte strukturera min bokhylla. Rätt okej.
Nu... Påbörjad läsning av kurslitteratur. Det är faktiskt okej.
Tonårsledighet och smisk
En grupp inom kd föreslår att föräldrar skall kunna spara 30 dagar av sin föräldraledighet tills barnet har fyllt 18 år. Detta för att kunna ta ut dagarna under barnets tonår, när barnet behöver stöd. Detta förslag läggs för att tonåringar ofta mår dåligt, och man vill kunna hindra den psykiska ohälsan.
30 dagar? På 30 dagar skall man kunna förhindra att ens tonårsbarn mår dåligt. Förslaget är en undanflykt från insikten att tonåringar mår dåligt pga hur vårt samhälle är uppbyggt, pga ett samhällsklimat som uppmuntrar till stress, hets och osäkerhet. Och detta skall åtgärdas på 30 dagar? Jag skulle vilja se den förälder som klarar av det...
----
En gymnastiklärare i Eskilstuna har smiskat en naken 8-åring i omklädningsrummet. Men man kan inte utesluta att det blir en påföljd, säger skolchefen. Om smisket var allvarligt menat eller ej, går inte fram.
Hur kan en vuxen människa tycka att det var ett skämt? En människa som tycker att det är roligt att smiska barn borde inte få jobba som lärare...
30 dagar? På 30 dagar skall man kunna förhindra att ens tonårsbarn mår dåligt. Förslaget är en undanflykt från insikten att tonåringar mår dåligt pga hur vårt samhälle är uppbyggt, pga ett samhällsklimat som uppmuntrar till stress, hets och osäkerhet. Och detta skall åtgärdas på 30 dagar? Jag skulle vilja se den förälder som klarar av det...
----
En gymnastiklärare i Eskilstuna har smiskat en naken 8-åring i omklädningsrummet. Men man kan inte utesluta att det blir en påföljd, säger skolchefen. Om smisket var allvarligt menat eller ej, går inte fram.
Hur kan en vuxen människa tycka att det var ett skämt? En människa som tycker att det är roligt att smiska barn borde inte få jobba som lärare...
Tillfreds för en stund
Opponeringen gick bra. Middagen med sociologi-tjejerna var trevlig. Jag registerade mig på nästkommande kurser. Jag har inte skurit mig själv idag. Jag har bara kräkts en gång.
Vad mer kan man begära?
Vad mer kan man begära?
Fängelse för präst
"Med sexritualer och våld försökte prästen driva 'djävulen' ur sin utvecklingsstörda dotter."
Detta skriver GP idag, och förklarar att mannen nu har dömts till fängelse i ett år och tre månader. Han har förlorat jobbet och ska även betala skadestånd till flickan.
Det finns mycket man kan säga om detta. Hur vidrigt incest är, hur mycket medkännande man har med flickan... Men jag undrar också (för jag tror att det inte bara är jag som reagerar så) varför det är så mycket värre när det är en präst som förgriper sig på någon? Präster är inte perfekta, och som nästintill militant ateist har jag ingen tro på att de skulle vara bättre människor än resten av mänskligheten... Så varför? Det är nästintill en spontan reaktion.
Och när mannen avtjänar sitt straff, innebär det då att han blir en fängelsepräst?
(Okej, uselt skämt - jag erkänner... Jag skyller min dåliga humor på min far som har inpräntat den i mig sedan jag var liten...)
Detta skriver GP idag, och förklarar att mannen nu har dömts till fängelse i ett år och tre månader. Han har förlorat jobbet och ska även betala skadestånd till flickan.
Det finns mycket man kan säga om detta. Hur vidrigt incest är, hur mycket medkännande man har med flickan... Men jag undrar också (för jag tror att det inte bara är jag som reagerar så) varför det är så mycket värre när det är en präst som förgriper sig på någon? Präster är inte perfekta, och som nästintill militant ateist har jag ingen tro på att de skulle vara bättre människor än resten av mänskligheten... Så varför? Det är nästintill en spontan reaktion.
Och när mannen avtjänar sitt straff, innebär det då att han blir en fängelsepräst?
(Okej, uselt skämt - jag erkänner... Jag skyller min dåliga humor på min far som har inpräntat den i mig sedan jag var liten...)
Synden straffar sig själv?
Synden straffar sig själv, uppenbarligen. Pga min apatiska dag igår, dvs min förmåga att ta mig någonstans överhuvudtaget, måste jag idag åka in 2 timmar tidigare till skolan för att hinna registrera mig på nästkommande kurser. Och sedan sitta och göra inget i två timmar innan opponeringen idag. Well,well...
Gårdagen var dock inte helt meningslös. Hade ett samtal med Frugan sent på kvällen som handlade om drömmar, Facebook's allmänna idioti, samt att hon har börjat snacka med M igen. Den gamla M, den M som jag bröt upp med å våras båda vägnar för lite mindre än ett år sedan. Well, well... Jag visste att det skulle komma. Jag vet bara inte hur jag ställer mig till det.
Kanske är det synden som straffar sig själv... igen...
Gårdagen var dock inte helt meningslös. Hade ett samtal med Frugan sent på kvällen som handlade om drömmar, Facebook's allmänna idioti, samt att hon har börjat snacka med M igen. Den gamla M, den M som jag bröt upp med å våras båda vägnar för lite mindre än ett år sedan. Well, well... Jag visste att det skulle komma. Jag vet bara inte hur jag ställer mig till det.
Kanske är det synden som straffar sig själv... igen...
Jag förstår inte vad som är fel
10 sekunder efter att väckarklockan har skämt livet ur mig befinner jag mig på toaletten och kärks. För jag vet inte vilken dag i ordningen. Nej, jag är inte gravid - det krävs ett sexliv med en man för att barn ska bli till, något som det var jävligt längesedan jag pysslade med. Tror det är medicinen. Men det kan vara vad som helst.
Oavsett vad är symtomen jäkligt irriterande.
När jag lyckas raggla mig ut i köket ser jag sms från Tildus på mobilen. Ännu ett "jag förstår inte vad jag pysslar med"-mess. Jag förstår inte heller. Men å andra sidan är det mycket jag inte förstår just nu... Som varför jag tittar på "Size zero" igår, och tänker "självsvält är nog inte ett så dumt sätt att dö på...". *suck* Man kan ju bli tokig för mindre.
Oavsett vad är symtomen jäkligt irriterande.
När jag lyckas raggla mig ut i köket ser jag sms från Tildus på mobilen. Ännu ett "jag förstår inte vad jag pysslar med"-mess. Jag förstår inte heller. Men å andra sidan är det mycket jag inte förstår just nu... Som varför jag tittar på "Size zero" igår, och tänker "självsvält är nog inte ett så dumt sätt att dö på...". *suck* Man kan ju bli tokig för mindre.
Apati
Inget har gjorts denna dag.
Inget har sagts.
Inget har fungerat.
Apatin är tillbaka.
Välkommen.
Inget har sagts.
Inget har fungerat.
Apatin är tillbaka.
Välkommen.
Fel
Idag gör jag allt för att inte tänka. Inte för att det finns så mycket mer som jag borde tänka på, utan för att jag inte orkar. Inte överhuvudtaget. Jag sov konstigt, sov dåligt, sov förjävligt. Vaknade, drömde drömmar, sov för länge... Allt är bara fel. Fel,fel,fel,felfelfeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeel.
Opponering imorgon. Idag: Fuck me up, shitface.
Jag önskar att jag hade gigantiska mängder choklad som jag kunde hetsäta och sedan kräkas upp.
Opponering imorgon. Idag: Fuck me up, shitface.
Jag önskar att jag hade gigantiska mängder choklad som jag kunde hetsäta och sedan kräkas upp.
Sexism och våldtäkt del II
GP skriver på ledarplats om hur dålig den sexistiska reklamen är, hur den påverkar unga människor (och andra) och att den är sorglig. Men detta är inte skäl nog att lagstifta mot den...
Om inte detta är skäl nog, vad är? Den yttrandefrihet som finns inskriven i vår grundlag, ska den skydda komersiella budskap? Frågan är som att gå balansgång på slak lina. Allmän yttrandefrihet, eller lag mot kränkningar? Jag röstar på det sistnämnda. Yttrandefriheten har redan inskänkts. Och den kommer att krympa oavsett vad vi än gör...
----
DN skriver om att ca hälften av alla de våldtäkter som begås, de begås av sexmissbrukare. Det är två terapeuter vid Dysberoendekliniken i Stockholm som uttalar sig. Och då måste vård, terapi och information ges. Till förövare, offer och anhöriga. Bland annat måste kvinnor som lever med en sexmissbrukare lära sig att sätta gränser.
Hej, hallå? Finns det någon hemma? Detta är PRECIS vad kvinnor behöver. Ännu ett skuldbeläggande av kvinnor. De borde sätta gränser, jomentack... Jag undrar verkligen vad för underlag som undersökningen gjordes på. De män som slår sina fruar och flickvänner för att sedan våldta dem, är de sexmissbrukare? Jahadu... Dags att ge frun/flickvännen lite info så att hon kan sätta gränser då...
Och de kvinnor som begår våldtäkter? Är de också sexmissbrukare? Med ett missbruk så starkt att de inte klarar av att förstå andra personers gränser, och därför kränker dem.
När skall världen vakna upp och inse att våldtäkt är inte sex, det är VÅLD!?!?!
Om inte detta är skäl nog, vad är? Den yttrandefrihet som finns inskriven i vår grundlag, ska den skydda komersiella budskap? Frågan är som att gå balansgång på slak lina. Allmän yttrandefrihet, eller lag mot kränkningar? Jag röstar på det sistnämnda. Yttrandefriheten har redan inskänkts. Och den kommer att krympa oavsett vad vi än gör...
----
DN skriver om att ca hälften av alla de våldtäkter som begås, de begås av sexmissbrukare. Det är två terapeuter vid Dysberoendekliniken i Stockholm som uttalar sig. Och då måste vård, terapi och information ges. Till förövare, offer och anhöriga. Bland annat måste kvinnor som lever med en sexmissbrukare lära sig att sätta gränser.
Hej, hallå? Finns det någon hemma? Detta är PRECIS vad kvinnor behöver. Ännu ett skuldbeläggande av kvinnor. De borde sätta gränser, jomentack... Jag undrar verkligen vad för underlag som undersökningen gjordes på. De män som slår sina fruar och flickvänner för att sedan våldta dem, är de sexmissbrukare? Jahadu... Dags att ge frun/flickvännen lite info så att hon kan sätta gränser då...
Och de kvinnor som begår våldtäkter? Är de också sexmissbrukare? Med ett missbruk så starkt att de inte klarar av att förstå andra personers gränser, och därför kränker dem.
När skall världen vakna upp och inse att våldtäkt är inte sex, det är VÅLD!?!?!
Nedräkning
Om en vecka är det dags. På onsdag ska jag göra min första tatuering. Den kommer inte alls att bli lika stor eller fin som Frugans, men det är en början. Och vem vet? Kanske det blir fler...
This is my rifle, this is my gun...
Inatt drömde jag att jag var med i en massdemonstration. Jag minns inte vad det var vi demonstrerade för/mot, men det var viktigt. Och så kom pansarvagnarna... Och militärer med maskingevär och pistoler. Och jag lade mig platt på marken, tillsammans med två barn, medan mina vänner bildade kedja längst fram i tåget. Jag vaknade i panik, sekunden efter att jag hade blivit skjuten.
Jag är trött på dessa drömmar, som får mig att vakna i panik. Jag är utmattad efter att inte ha sovit en hel natt sedan... I don't know when. Och jag vet att jag är bitchig och gnäller. Jag tänker på alla som har små barn som inte sover ut en hel natt på flera år. Men jag förstår inte hur jag ska överhuvudtaget orka tänka...
Jag är trött på dessa drömmar, som får mig att vakna i panik. Jag är utmattad efter att inte ha sovit en hel natt sedan... I don't know when. Och jag vet att jag är bitchig och gnäller. Jag tänker på alla som har små barn som inte sover ut en hel natt på flera år. Men jag förstår inte hur jag ska överhuvudtaget orka tänka...
Sexism och våldtäkt
En lag mot sexistisk reklam skall föreslås. En ny tillsyns myndighet skall också tillsättas enligt förslaget. Näringslivet vill istället ha en reklamombudsman, där åtgärden alltså skulle vara frivillig.
Om man inte får diskriminera pga kön, är då inte det naturliga steget att lagstifta mot sexistisk reklam? En frivillig åtgärd blir inget mer än ett fint ansikte utåt. Men frågan är vem som avgör vad som är sexistiskt kärnkande...
----
I den uppmärksammade rättegången mot den man som våldtagit ett flertal kvinnor, och speciellt har riktat in sig mot kvinnor som använder mp3-spelare och därmed inte hör mannen komma nära innan det är försent, beskrivs gärningsmannen av försvaret sin försvarsadvokat som en "hänsynsfull våldtäktsman".
Jag skulle inte påstå att gärningsmannen, oavsett hur många gånger han sade förlåt efteråt, är hänsynsfull. Hade han varit det hade han överhuvudtaget inte våldtagit. Fråga hans offer vad de anser om denna "hänsynsfullhet"...
Om man inte får diskriminera pga kön, är då inte det naturliga steget att lagstifta mot sexistisk reklam? En frivillig åtgärd blir inget mer än ett fint ansikte utåt. Men frågan är vem som avgör vad som är sexistiskt kärnkande...
----
I den uppmärksammade rättegången mot den man som våldtagit ett flertal kvinnor, och speciellt har riktat in sig mot kvinnor som använder mp3-spelare och därmed inte hör mannen komma nära innan det är försent, beskrivs gärningsmannen av försvaret sin försvarsadvokat som en "hänsynsfull våldtäktsman".
Jag skulle inte påstå att gärningsmannen, oavsett hur många gånger han sade förlåt efteråt, är hänsynsfull. Hade han varit det hade han överhuvudtaget inte våldtagit. Fråga hans offer vad de anser om denna "hänsynsfullhet"...
En riktig snyftare
Jag och Tildus gick på bio, hon hade fått gratis-biljetter. Så vi såg en förhandsvisning av den romantiska komedin (?) P.S I Love You. Förr i tiden grät jag alltid till sorgliga filmer, men sedan min känslolöshet slog in någongång i somras har jag inte fällt en tår. Men nu storlipade jag... Den var underbart bra. Fin vacker, sorglig och riktigt, riktigt rolig. På samma gång. Jag brukar inte gilla romantik, varken på film eller i övrigt. Och jag hyser ett inre hat mot komedier. Men denna var riktigt, riktigt bra. Så jag rekomenderar den verkligen!
Falskt alarm
I fredag fick Tildus för-värkar. Falskt alarm alltså. Men det börjar närma sig nu! Och jag är exalterad! Snart kommer en liten Noah att ligga skrikande i mina armar...
Jag önskar bara att jag kunde sluta drömma massa drömmar av typen "nu är jag gravid och allt går snett".
Jag önskar bara att jag kunde sluta drömma massa drömmar av typen "nu är jag gravid och allt går snett".
Grattis, Simone!
Jag är (som vanligt) några dagar för sent ute, men jag skulle ändå vilja gratulera Simone de Beauvoir, som den 9:e januari skulle ha fyllt 100 år.
Ingen har väl missat hennes namn, och vet ungefär vad hon stod för - könet som social konstruktion och kvinnans lika värde. Förutom hennes radikala författarskap levde hon som hon lärde - radikalt. Hon hade ett långt icke-monogamt förhållande med Jean-Paul Sartre, och valde bort den traditionella familjen med man och barn för att kunna leva ett liv som hon själv hade valt.
de Beauvoir är en av de stora feministikonerna, och som sådan förtjänar hon att uppmärksammas. Därför: Grattis i efterskott!
Ingen har väl missat hennes namn, och vet ungefär vad hon stod för - könet som social konstruktion och kvinnans lika värde. Förutom hennes radikala författarskap levde hon som hon lärde - radikalt. Hon hade ett långt icke-monogamt förhållande med Jean-Paul Sartre, och valde bort den traditionella familjen med man och barn för att kunna leva ett liv som hon själv hade valt.
de Beauvoir är en av de stora feministikonerna, och som sådan förtjänar hon att uppmärksammas. Därför: Grattis i efterskott!
Fast
Jag förstår inte varför jag fastnar vid datorn. Jag har egentligen inte tid. Jag ska skriva opponering, sätta in pengar på banken, handla mat... Alla de där vanliga saker som man bara måste göra för att få vardagen att inte krascha. Men jag har fastnat. Sitter med min gröt och mitt kaffe och funderar över allt annat, utom över hur jag ska få upp mitt arsle ur stolen och in i duschen.
Ibland blir jag bara så trött på mig själv.
Ibland blir jag bara så trött på mig själv.
Äntligen
Frugan fick äntligen gjort sin tatuering. Nu är den klar och den är såååå snygg... Jag är faktiskt lite avundssjuk!
Stressa mer!
Linda Skugge uppmanar människor att skaffa barn. Inte för att hon nödvändigtvis uttrycker åsikter att banafödande främjar samhället, utan för att man blir lyckligare. Man har helt enkelt inte tid att tänka, oroa sig eller fundera. Och när man är sjuk (och har flera barn) då har man inte tid att ligga i sängen och tycka synd om sig själv. Istället är man aktiv...
Jag skulle inte gå så långt att jag uppmanar människor att skaffa barn. Överhuvudtaget tycker jag att barnafödande bör regleras. Men att stress gör en lyckligare kan jag definitivt hålla med om. Inte stress till den grad att man inte känner att man kan hantera det, men stress i ganska höga doser gör att man inte bara kan luta sig tillbaka och fundera över allt som är fel i ens liv. Och när man gör saker, då blir man lyckligare. Det är så himla mycket enklare att känna sig meningslös om man inte gör något om dagarna. Tro mig - jag vet.
Jag skulle inte gå så långt att jag uppmanar människor att skaffa barn. Överhuvudtaget tycker jag att barnafödande bör regleras. Men att stress gör en lyckligare kan jag definitivt hålla med om. Inte stress till den grad att man inte känner att man kan hantera det, men stress i ganska höga doser gör att man inte bara kan luta sig tillbaka och fundera över allt som är fel i ens liv. Och när man gör saker, då blir man lyckligare. Det är så himla mycket enklare att känna sig meningslös om man inte gör något om dagarna. Tro mig - jag vet.
Tankens kraft
Sist jag var hos psykiatrikern sade hon att man bara kan ha en tanke i huvudet samtidigt. Att när man tror att man slits itu av tankar som bombarderar en kommer de inte samtidigt, utan i en lång rad. Fint, tänkte jag. Men hur hjälper det mig? När tankarna snurrar så snabbt att man inte kan skilja dem från varandra, spelar det då egentligen någon som helst roll om de kommer samtidigt eller i en lång rad?
Så när jag sitter där och inte längre orkar, ska jag då bara tänka på något annat? Det fungerar inte så för mig. Vissa tankar är flyktiga, de kommer och går utan att man ens kan minnas dem efteråt. Andra är klibbiga, de fastnar, vägrar ge med sig, som resterna efter en ettikett på en glasburk som man desperat har försökt att skrubba bort, för man vill ha kvar burken.
Vissa tankar är svaga. De tränger inte riktigt igenom. Andra tankar är som pilar, de penetrerar och splittrar. Återigen andra är som grävmaskiner. De kommer in, högljudda, och gräver stora hål i mig.
Listan på vad jag ska och inte ska tänka på, vad jag ska och inte ska göra, växer. Jag känner mig fångad. Fast i en bur över en avgrund. Om jag håller mig till den oändliga listan av dos and don'ts så överlever jag. Men buren växer sig starkare. Försöker jag ta mig fri faller jag.
Så när jag sitter där och inte längre orkar, ska jag då bara tänka på något annat? Det fungerar inte så för mig. Vissa tankar är flyktiga, de kommer och går utan att man ens kan minnas dem efteråt. Andra är klibbiga, de fastnar, vägrar ge med sig, som resterna efter en ettikett på en glasburk som man desperat har försökt att skrubba bort, för man vill ha kvar burken.
Vissa tankar är svaga. De tränger inte riktigt igenom. Andra tankar är som pilar, de penetrerar och splittrar. Återigen andra är som grävmaskiner. De kommer in, högljudda, och gräver stora hål i mig.
Listan på vad jag ska och inte ska tänka på, vad jag ska och inte ska göra, växer. Jag känner mig fångad. Fast i en bur över en avgrund. Om jag håller mig till den oändliga listan av dos and don'ts så överlever jag. Men buren växer sig starkare. Försöker jag ta mig fri faller jag.
Teflonminne, tatuering och piercing
Stefan Svensson har en hemsida som innehåller ordet teflon (ni vet, det där som används i stekpannor), den heter nämligen Teflonminne. För detta har han hotats med stämning om han inte tar bort sidan. DuPont, företaget som äger varumärket teflon, vill inte förknippas med den privata hemsidan, då den innehåller en bild på en piercing och en bild på en tatuering.
Är det inte sjukt, så säg? Jag tycker det hela är helt vansinnigt. Precis som andra ord, tex knäckebröd och mack, som från början var varumärken, används dessa ord nu för att beteckna ett större område. Och teflonminne... Hur sjutton kan någon uppröras av detta?
Läs mer här.
Är det inte sjukt, så säg? Jag tycker det hela är helt vansinnigt. Precis som andra ord, tex knäckebröd och mack, som från början var varumärken, används dessa ord nu för att beteckna ett större område. Och teflonminne... Hur sjutton kan någon uppröras av detta?
Läs mer här.
En andra skiss om en första tanke
Så har ännu en dag gått. Eller den börjar iaf lida mot sitt slut. Och jag har tagit ännu ett steg i tatueringsplanerna. Jag kan fortfarande inte rita upp det snyggt, men tanken bakom börjar ta form i mitt huvud. Såhär ser planerna ut just nu:
Det goa', glada Göteborg
Läser Henrik Wallgren's krönika om livet i Göteborg. Och fast jag skrattar lite åt den så kan jag inte låta bli att tycka att han har fel.
Göteborg har inga kulturintresserade? Kanske inte av den kultur som Wallgren vill att vi ska konsumera.
Inga göteborgare ute på gatorna? Nej, för vi sitter hemma hos varandra och (försök att inte svimma nu) umgås - med varandra. (Jag ser hur ni stelnar till framför datorn, jag vet att det är svårt att greppa, men jo... Det är sant!)
Nej, dra på trissor, så kan det väl inte vara skriks det nu från krönikörers munnar. Men jo. Det kan det faktiskt. Och talet om att stockholmare är så trevliga att man inte vet om de är sanningsenliga - tja, ett och ett halvt år i Stockholm var nog för mig. Och alla göteborgare är långtifrån otrevliga.
Våga öppna dörren för någon, så ska du se vad som händer herr Wallgren. Våga titta utanför ditt eget lilla medelklasshem och inse att ingen kastar visitkort åt dig i varken Göteborg eller Stockholm. För vem vill läsa krönikor av en man som uppenbarligen aldrig har stått på Järntorget klockan 4 en söndagmorgon, när regnet blandas med isande vindar, och bara mått såååå jävla bra.
So... Your way or the high way? I'll take the high way, thank you very much!
Göteborg har inga kulturintresserade? Kanske inte av den kultur som Wallgren vill att vi ska konsumera.
Inga göteborgare ute på gatorna? Nej, för vi sitter hemma hos varandra och (försök att inte svimma nu) umgås - med varandra. (Jag ser hur ni stelnar till framför datorn, jag vet att det är svårt att greppa, men jo... Det är sant!)
Nej, dra på trissor, så kan det väl inte vara skriks det nu från krönikörers munnar. Men jo. Det kan det faktiskt. Och talet om att stockholmare är så trevliga att man inte vet om de är sanningsenliga - tja, ett och ett halvt år i Stockholm var nog för mig. Och alla göteborgare är långtifrån otrevliga.
Våga öppna dörren för någon, så ska du se vad som händer herr Wallgren. Våga titta utanför ditt eget lilla medelklasshem och inse att ingen kastar visitkort åt dig i varken Göteborg eller Stockholm. För vem vill läsa krönikor av en man som uppenbarligen aldrig har stått på Järntorget klockan 4 en söndagmorgon, när regnet blandas med isande vindar, och bara mått såååå jävla bra.
So... Your way or the high way? I'll take the high way, thank you very much!
Om och om igen...
...på repeat. Hur man kan inte älska?
Fall back down - Rancid
Är det bara jag som tycker att detta är en av de vackraste sångerna om vänskap som någonsin har spelats in?
En rätt bra dag
Jag sov halvbra inatt. Det var svårt att somna, och jag drömde underliga drömmar som jag nu inte minns ett skvatt (vad det nu än är) av. Men jag vaknade pigg och utvilad strax efter åtta. Och för att vara mig är det riiiiiktigt bra.
Dagen skall spenderas med den sedvanliga helgstädningen, drickandes kaffe som alltid blir för svagt eller för starkt, och jag har lovat mig själv att jag skall läsa igenom den uppsats som jag och Frida ska opponera på en första gång. Det blir nog bra...
Annars har jag tankar på att permanenta mitt hår. Vilket förmodligen är en mycket dum tanke eftersom jag hatar de lockar som jag redan har. Logiken är inte på min sida, helt enkelt.
Men jag mår ganska bra. Kanske är det för att jag pratade och redde ut vissa saker med Frugan igår. Kanske är det för att livet inte innehåller några större problem för mig just nu (förutom det sedvanliga strulet med studier och nivåer och Bologna-processen). Kanske är det bara en sådan dag. Och jag har ostbollar och cola zero. Vem kan må dåligt då?
Dagen skall spenderas med den sedvanliga helgstädningen, drickandes kaffe som alltid blir för svagt eller för starkt, och jag har lovat mig själv att jag skall läsa igenom den uppsats som jag och Frida ska opponera på en första gång. Det blir nog bra...
Annars har jag tankar på att permanenta mitt hår. Vilket förmodligen är en mycket dum tanke eftersom jag hatar de lockar som jag redan har. Logiken är inte på min sida, helt enkelt.
Men jag mår ganska bra. Kanske är det för att jag pratade och redde ut vissa saker med Frugan igår. Kanske är det för att livet inte innehåller några större problem för mig just nu (förutom det sedvanliga strulet med studier och nivåer och Bologna-processen). Kanske är det bara en sådan dag. Och jag har ostbollar och cola zero. Vem kan må dåligt då?
Lite gammalt, mera nytt
Jytte Guteland, förbundsordförande i SSU, skriver om utanförskap. Om att regeringens politik om ökade krav på arbetslösa och sjukskrivna, och deras retorik om de som "står utanför" skapar en dörr som främlingsfientliga kan använda sig av. Det handlar i grund och botten om en homogenisering - där alla skall bli som den vita, svenska medelklassen.
Jag kan inte annat än att tycka att detta är plågsamt. Att skuldbelägga de som inte passar in i normen är att stigmatisera dem. Och ja... Främlingsfientliga kommer att utnyttja detta. Det gör de redan då de visar på hur annorlunda "Den Andre" är. Och snart kommer kraven att ökas. Arbeta eller svält.
----
"Det är riktigt att de arbetslösa får det något sämre ekonomiskt med alliansens politik, men å andra sidan är det betydligt färre som är arbetslösa. Jag har själv nyligen blivit arbetslös och avstår gärna någon tusenlapp i ersättning per månad, om det innebär att jag kan få ett nytt jobb snabbare."
Detta skriver Bo Anderssen, 1:e vice ordförande (fp), Tuve-Säves stadsdelsnämnd. Och påstår att tryggheten har ökat iochmed regeringens arbetsmarknadspolitik.
Det skulle vara intressant att veta nu vad Bo egentligen får i ersättning nu när han är arbetslös. Om han kan avstå en tusenlapp utan problem, har han då inte fått för mycket pengar enligt den liberala logiken? Problemet är att försämringarna drabbar hårdast till dem som redan har det svårt. Det är att sparka nedåt. Självklart slickar gamle Bosse också uppåt när han visar på sin "lojalitet" mot Alliansen.
Det skulle också vara mycket intressant att veta varför Good Old Bo är arbetslös. Och inte minst vad han kommer att få för nytt jobb. Visst är det bra om det finns jobb åt alla - men att inte få en stöd som man kan leva på under de perioder då man är arbetslös, det är ett hån mot individen. Och den sänkning av arbetslösheten som Alliansen påstår sig ha "skapat" - hur mycket beror det på att de har tvingat in människor i en osäkerhet som gör att de väljer att göra nästan vadsomhelst för att slippa arbetslösheten? Detta är inte en positiv åtgärd, den gör människor passiva då de ser att hoppet inte längre finns. Människovärdet är som bortblåst.
För intressanta tankegångar kring människans värde, läs gårdagens huvudledare i DN.
----
GP skrev igår om förslaget om att utreda dödligt våld i nära relationer genom haverikommissionen, dvs se om samhällets sociala skyddsnät har brustit, borde vara könsneutralt.
Det är min åsikt att våld i en nära relation är något av det värsta som man kan utsättas för. Oavsett om man är kvinna, man, intersexuell eller transsexuell. Debatten på senare år har uppmärksammat mäns våld mot kvinnor. Och det är bra. Men de homosexuella män som misshandlas av sin partner - har de inga rättigheter? Eller den lesbiska kvinna som våldtas av sin partner? Eller mannen som misshandlas av sin fru? Visst skall skyddsnätet vara könsneutralt, och det skall ta hänsyn även till de relationer som inte är heterosexuella parrelationer. Stödet efteråt, hos exempelvis jourer av olika slag och hos Socialstyrelsen, bör dock ta hänsyn till individens specifika situation - och där ingår att ta hänsyn till exempelvis kön och sexualitet.
Relationen man-kvinna är problematisk då det finns en strukturell maktrelation att ta hänsyn till. Att blunda för denna är oacceptabelt. Men det förringar inte andra former av våld i nära relationer. Där borde offren få tillgång till samma stöd. En kvinna som misshandlats av sin man kanske inte bör få komma till en könsblandad jourcentral, precis som en man som har våldtagits av sin fru inte heller bör det. Det handlar om att skapa trygghet för personer som ofta under lång tid har varit våldigt utsatta.
För övrigt bör denna uppkommande lag inte bara ta hänsyn till de personer som mördas, utan all form av våld i nära relationer. För att förhindra att fler dör.
----
Norska män har blivit mer jämställda. Det finns bitar att jobba på, speciellt inom arbetsmarknaden, där utvecklingen nästan har stått still. Men det går framåt... Långsamt... Långsamt...
Jag är tacksam för att klassperspektivet inte har trillat bort helt inom denna fråga. För könsrelationer och socioekonomisk klass hör samman. Det är oj så mycket lättare att vara jämställd om man har pengar...
----
Slutligen hittade jag en mycket rolig artikel via TildaKlara's blogg. Satiren flödar fritt när Magdalena Ribbing svarar på varför kvinnor egentligen bär urringat...
Jag kan inte annat än att tycka att detta är plågsamt. Att skuldbelägga de som inte passar in i normen är att stigmatisera dem. Och ja... Främlingsfientliga kommer att utnyttja detta. Det gör de redan då de visar på hur annorlunda "Den Andre" är. Och snart kommer kraven att ökas. Arbeta eller svält.
----
"Det är riktigt att de arbetslösa får det något sämre ekonomiskt med alliansens politik, men å andra sidan är det betydligt färre som är arbetslösa. Jag har själv nyligen blivit arbetslös och avstår gärna någon tusenlapp i ersättning per månad, om det innebär att jag kan få ett nytt jobb snabbare."
Detta skriver Bo Anderssen, 1:e vice ordförande (fp), Tuve-Säves stadsdelsnämnd. Och påstår att tryggheten har ökat iochmed regeringens arbetsmarknadspolitik.
Det skulle vara intressant att veta nu vad Bo egentligen får i ersättning nu när han är arbetslös. Om han kan avstå en tusenlapp utan problem, har han då inte fått för mycket pengar enligt den liberala logiken? Problemet är att försämringarna drabbar hårdast till dem som redan har det svårt. Det är att sparka nedåt. Självklart slickar gamle Bosse också uppåt när han visar på sin "lojalitet" mot Alliansen.
Det skulle också vara mycket intressant att veta varför Good Old Bo är arbetslös. Och inte minst vad han kommer att få för nytt jobb. Visst är det bra om det finns jobb åt alla - men att inte få en stöd som man kan leva på under de perioder då man är arbetslös, det är ett hån mot individen. Och den sänkning av arbetslösheten som Alliansen påstår sig ha "skapat" - hur mycket beror det på att de har tvingat in människor i en osäkerhet som gör att de väljer att göra nästan vadsomhelst för att slippa arbetslösheten? Detta är inte en positiv åtgärd, den gör människor passiva då de ser att hoppet inte längre finns. Människovärdet är som bortblåst.
För intressanta tankegångar kring människans värde, läs gårdagens huvudledare i DN.
----
GP skrev igår om förslaget om att utreda dödligt våld i nära relationer genom haverikommissionen, dvs se om samhällets sociala skyddsnät har brustit, borde vara könsneutralt.
Det är min åsikt att våld i en nära relation är något av det värsta som man kan utsättas för. Oavsett om man är kvinna, man, intersexuell eller transsexuell. Debatten på senare år har uppmärksammat mäns våld mot kvinnor. Och det är bra. Men de homosexuella män som misshandlas av sin partner - har de inga rättigheter? Eller den lesbiska kvinna som våldtas av sin partner? Eller mannen som misshandlas av sin fru? Visst skall skyddsnätet vara könsneutralt, och det skall ta hänsyn även till de relationer som inte är heterosexuella parrelationer. Stödet efteråt, hos exempelvis jourer av olika slag och hos Socialstyrelsen, bör dock ta hänsyn till individens specifika situation - och där ingår att ta hänsyn till exempelvis kön och sexualitet.
Relationen man-kvinna är problematisk då det finns en strukturell maktrelation att ta hänsyn till. Att blunda för denna är oacceptabelt. Men det förringar inte andra former av våld i nära relationer. Där borde offren få tillgång till samma stöd. En kvinna som misshandlats av sin man kanske inte bör få komma till en könsblandad jourcentral, precis som en man som har våldtagits av sin fru inte heller bör det. Det handlar om att skapa trygghet för personer som ofta under lång tid har varit våldigt utsatta.
För övrigt bör denna uppkommande lag inte bara ta hänsyn till de personer som mördas, utan all form av våld i nära relationer. För att förhindra att fler dör.
----
Norska män har blivit mer jämställda. Det finns bitar att jobba på, speciellt inom arbetsmarknaden, där utvecklingen nästan har stått still. Men det går framåt... Långsamt... Långsamt...
Jag är tacksam för att klassperspektivet inte har trillat bort helt inom denna fråga. För könsrelationer och socioekonomisk klass hör samman. Det är oj så mycket lättare att vara jämställd om man har pengar...
----
Slutligen hittade jag en mycket rolig artikel via TildaKlara's blogg. Satiren flödar fritt när Magdalena Ribbing svarar på varför kvinnor egentligen bär urringat...
En första skiss till en första tanke
Spännande, spännande, spännande! Jag har precis gjort klart den första skissen till min första tatuering. Okej... Så det ser ut som skit, och jag har inte riktigt bestämt mig än. Men på tisdag skall jag till tatueraren och visa upp min idé. Jag är lite, lite, lite (läs: jätte, jätte, jätte) nervös...
Såhär ser den ut:
(Och för er som inte kan ert latin betyder orden: Giv oss frid)
Okej, jag erkänner... Att teckna är inte min grej, bilden är skit (I know). Men detta är bara idén bakom... Resten får lille tatuerar-Fredde fixa till...
Såhär ser den ut:
(Och för er som inte kan ert latin betyder orden: Giv oss frid)
Okej, jag erkänner... Att teckna är inte min grej, bilden är skit (I know). Men detta är bara idén bakom... Resten får lille tatuerar-Fredde fixa till...
Försoning
Har just haft ett långt samtal med Frugan. Det var på många sätt ett smärtsamt samtal, men i slutändan skrattade vi. Och det är alltid ett bra tecken. Vi kanske inte har löst alla våra problem, men vi är åtminstone inte arga som bin längre. Kanske vi bara får acceptera att det finns saker hos varandra som vi inte tycker om... Så är det ju alltid. Ingen människa är perfekt, och två människor passar aldrig perfekt tillsammans. Men det kan vara bra ändå.
Återförening? Nej tack!
Idag damp det ner en inbjudan i min brevlåda. Men inte en sådan där trevlig inbjudan av slaget "kom och känn dig hemma", utan en "det var 10 år sedan du gick ut grundskolan - vill du träffa dina hatobjekt för en klassåterföreningsfest?"-inbjudan.
Låt mig säga såhär: Det finns anledningar att det är ytterst få som jag pratar med från den tiden. Och dem som jag vill prata med kan jag hitta själv.
SO FUCK OFF!!!
Och inte nog med plågan att ens påminnas om den tiden... När man loggar in på festanordnas sida med de lnloggningsuppgifter man har fått med inbjudan - ja, då registerar man sig hos dem. Helt utan förvarning! Och eftersom dessa mongon inte har en ordentlig sida, utan en som verkar fungera enbart i Internet Explorer (vem använder förresten det nuförtiden?), så kan jag inte logga in igen och se vad denna registrering innebär.
SO FUCK OFF YOU 2!!!
Låt mig säga såhär: Det finns anledningar att det är ytterst få som jag pratar med från den tiden. Och dem som jag vill prata med kan jag hitta själv.
SO FUCK OFF!!!
Och inte nog med plågan att ens påminnas om den tiden... När man loggar in på festanordnas sida med de lnloggningsuppgifter man har fått med inbjudan - ja, då registerar man sig hos dem. Helt utan förvarning! Och eftersom dessa mongon inte har en ordentlig sida, utan en som verkar fungera enbart i Internet Explorer (vem använder förresten det nuförtiden?), så kan jag inte logga in igen och se vad denna registrering innebär.
SO FUCK OFF YOU 2!!!
Morgonstress
Blev ingen frukost framför datorn imorse. Istället blev det frukost framför spegeln samtidigt som jag försökte klä på mig och sminka mig. Så kan det gå...
Men nu är jag hemma igen. Och har fått reda på vilken uppsats jag skall opponera på - den handlar om kvinnors empowerment och microlån. Och det ska nog gå bra... :-) Men först ska jag städa och äta ostbollar tills jag mår illa!
Men nu är jag hemma igen. Och har fått reda på vilken uppsats jag skall opponera på - den handlar om kvinnors empowerment och microlån. Och det ska nog gå bra... :-) Men först ska jag städa och äta ostbollar tills jag mår illa!
Cementblandare och konflikthantering
Idag har jag gjort istortsett ingenting. Ångesten ligger som en klump i magen och varje gång jag rör mig blandas den med ilska, som i en cementblandare. Just det: Min mage är idag en cementblandare. Imorgon kommer cementen ha torkat och allt kommer att vara torrt och hårt igen. Okej... Kass liknelse, jag erkänner. Men det är lite så det känns.
Jag har lust att bara skrika rätt ut. Hur hanterar man konflikter egentligen? Är det någon som vet? Någon som kan förklara detta för mig? För jag vet inte. Hur "reder man ut" saker när den andre (läs Frugan) aldrig kommer att erkänna minsta lilla skuld? Jag är verkligen urkass på detta.
Så jag tittar på Grey's Anatomy och låter dagen försvinna förbi.
Imorgon ska jag få reda på vilken uppsats jag ska opponera på. Och det känns mest trist.
Jag har lust att bara skrika rätt ut. Hur hanterar man konflikter egentligen? Är det någon som vet? Någon som kan förklara detta för mig? För jag vet inte. Hur "reder man ut" saker när den andre (läs Frugan) aldrig kommer att erkänna minsta lilla skuld? Jag är verkligen urkass på detta.
Så jag tittar på Grey's Anatomy och låter dagen försvinna förbi.
Imorgon ska jag få reda på vilken uppsats jag ska opponera på. Och det känns mest trist.
No more, please?
Jag önskar att jag kunde släppa saker. Inte som i att inte lösa dem, men mer som i att inte ständigt grubbla på dem. Men jag kan inte. De poppar upp i mitt huvud i tid och otid. Och jag orkar inte... Inte mer... Snälla?
Fair Trade och klimatfrågan
Göteborg är INTE en Fair Trade City. De har lagt ärendet på is (mer eller mindre) i ett och ett halvt år, och tycks inte vilja ta ställning. Vilket är märkligt, med tanke på att Malmö inte verkade tveka. Men Göteborg är ju en bra stad om man gillar velighet.
Jag säger inte att om Göteborg blir en Fair Trade City så löser sig alla problem. Men det skulle visa på ett ställningstagande. Ett ställningstagande som visar på att man förstår att vi inte är ensamma på jorden, det finns människor i andra länder att bry sig om. Och hur kan ett sådant ställningstagande vara fel?
----
Lars Franzén, professor i geovetenskap vid Göteborgs Universitet, påstår att människor har blivit grundludare i debatten kring klimatfrågan. Att koldioxid-kurvan går i cykler om ca 1000 år och att det inte är människan som har skapat den uppgång vi nu ser.
Om han har rätt eller fel vet jag inte. Men det tycks märkligt att uppgången är så tvär just när människan börjar släppa ut stora mängder ämnen i atmosfären. Som om det vi gör inte spelar någon roll...
Jag säger inte att om Göteborg blir en Fair Trade City så löser sig alla problem. Men det skulle visa på ett ställningstagande. Ett ställningstagande som visar på att man förstår att vi inte är ensamma på jorden, det finns människor i andra länder att bry sig om. Och hur kan ett sådant ställningstagande vara fel?
----
Lars Franzén, professor i geovetenskap vid Göteborgs Universitet, påstår att människor har blivit grundludare i debatten kring klimatfrågan. Att koldioxid-kurvan går i cykler om ca 1000 år och att det inte är människan som har skapat den uppgång vi nu ser.
Om han har rätt eller fel vet jag inte. Men det tycks märkligt att uppgången är så tvär just när människan börjar släppa ut stora mängder ämnen i atmosfären. Som om det vi gör inte spelar någon roll...
Krig i stort och smått
Som den ambivalenta nyhetsläsare jag är har jag missat vad som egentligen ligger bakom sopkriget i Neapel. Om jag har förstått det rätt finns det en motsättning mellan de som ser sopbergen som ett problem, och de som inte vill göra något åt det. Eller?
Om jag har rätt är det en ganska fascinerande inblick i något som kan bli vardagsmat (no pun intended) i framtiden i många länder. Vårt sopberg bara växer och ingen har riktig koll på hur det skall tas omhand. Och att vi kommer att finna en lösning är inte självklart. Alla problem får inte lösningar, iaf inte acceptabla sådana.
----
Regeringen vill, efter förslag från folkhälsoministern Maria Larsson (kd), tillsätta en särskild utredning varje gång en kvinna dödas i en nära relation. För att se om det sociala skyddsnätet har brustit. Detta sker redan (sedan den förste januari) när den mördade är ett barn, efter att lex Bobby trädde i kraft.
Skitbra! Jag hoppas bara att samhället tar sitt ansvar, och inser hur viktigt detta är. Inte bara för kvinnorna, utan även för männen. ALLA vinner på att våldet i nära relationer minskar - kvinnorna som slipper det, och männen som slipper utpekas som våldsdårar. Men om förslaget går igenom och utredningar tillsätts - hur skall man då se till att förändringar kommer tillstånd när man ser att det sociala skyddsnätet har brustit?
Om jag har rätt är det en ganska fascinerande inblick i något som kan bli vardagsmat (no pun intended) i framtiden i många länder. Vårt sopberg bara växer och ingen har riktig koll på hur det skall tas omhand. Och att vi kommer att finna en lösning är inte självklart. Alla problem får inte lösningar, iaf inte acceptabla sådana.
----
Regeringen vill, efter förslag från folkhälsoministern Maria Larsson (kd), tillsätta en särskild utredning varje gång en kvinna dödas i en nära relation. För att se om det sociala skyddsnätet har brustit. Detta sker redan (sedan den förste januari) när den mördade är ett barn, efter att lex Bobby trädde i kraft.
Skitbra! Jag hoppas bara att samhället tar sitt ansvar, och inser hur viktigt detta är. Inte bara för kvinnorna, utan även för männen. ALLA vinner på att våldet i nära relationer minskar - kvinnorna som slipper det, och männen som slipper utpekas som våldsdårar. Men om förslaget går igenom och utredningar tillsätts - hur skall man då se till att förändringar kommer tillstånd när man ser att det sociala skyddsnätet har brustit?
I will bow to noone
Jag tog en Propavan igår och kunde inte somna (förmodligen för att jag hade sovit bort halva dagen). Så jag tog en till. Och kunde, efter fyra timmar, fortfarande inte sova. Så... Rökning is the shit, tänkte jag och svepte in mig i en filt för att kedjeröka på balkongen. Då ringer Frugan. Jaja...
Hon försökte snacka "seriöst" med mig om Tildus och annat, men jag var bäng och fnittrade mest. Efter en timme lade vi på och jag somnade som en stock. Då hade vi kommit fram till att den bästa lösningen när Tildus och Frugan skall vara i samma rum är att de är kyligt artiga och att jag går dit med Frugan.
När jag vaknar är jag irriterad. Frugan paxade mig! Hon paxade mig för alla spelningar som framtiden innehåller! Och jag var för bäng för att inse att så gör man inte mot en vän. Helvetes jävla skit. Jag skall skriva en lista på allt som jag någonsin har stört mig på med Frugan och trycka upp den i ansiktet på henne! Så kanske hon förstår att jag inte är någon som man bestämmer över.
Hon försökte snacka "seriöst" med mig om Tildus och annat, men jag var bäng och fnittrade mest. Efter en timme lade vi på och jag somnade som en stock. Då hade vi kommit fram till att den bästa lösningen när Tildus och Frugan skall vara i samma rum är att de är kyligt artiga och att jag går dit med Frugan.
När jag vaknar är jag irriterad. Frugan paxade mig! Hon paxade mig för alla spelningar som framtiden innehåller! Och jag var för bäng för att inse att så gör man inte mot en vän. Helvetes jävla skit. Jag skall skriva en lista på allt som jag någonsin har stört mig på med Frugan och trycka upp den i ansiktet på henne! Så kanske hon förstår att jag inte är någon som man bestämmer över.
Sömn
Det var tänkt att jag skulle spendera dagen med att läsa. Istället somnade jag. Sov nästan fyra timmar och vaknade med huvudvärk. *suck* Well, well... Inget att göra åt nu.
Livet som student...
...är ibland ganska trevligt. Klockan är nu 09:58 och min "arbetsdag" är över.
Mrs. President?
Hillary Clinton har vunnit det amerikanska primärvalet, tvärt emot alla odds. Därmed blir hon demokraternas presidentkandidat. Skönt att se en kvinna i toppen. Nu får vi se om hon kan uträtta något också... :-)
Stryk och rökning
Ännu en av dessa fragmentariska drömmar som poppar upp i mitt huvud likt ett minne man inte riktigt vet om man själv har upplevt eller bara fått berättat för sig när jag tar mig igenom frukosten: gröt och 2 Atarax.
I drömmen fick min syster stryk med en käpp, och min mamma sade åt mig att jag absolut inte fick röka i mitt rum med fönstret stängt.
Vad ska man tro om detta?
I drömmen fick min syster stryk med en käpp, och min mamma sade åt mig att jag absolut inte fick röka i mitt rum med fönstret stängt.
Vad ska man tro om detta?
I övrigt...
...upptäckte jag att T?12 har The Clash-skor, med London's Burning. Tyvärr bara i herrstorlekar... :-(
Inte nog med att jag är för kort för att byta kön, jag har för små fötter också.
Inte nog med att jag är för kort för att byta kön, jag har för små fötter också.
En massa tankar
Det finns så mycket tankar som snurrar i mitt huvud. Återigen ett natt med halvdan sömn. Gick jag lade mig vid 12, vaknade vid 3 och var vaken i säkert tre timmar. Sov till 8. Jag är helt snurrig.
Var hos psykiatrikern, fick nya piller (igen). Denna gången "riktiga" sömnpiller, sådana som varar hela natten, inte bara så att man somnar. Kan inte testa dem inatt, för imorgon får jag bara inte försova mig!
(För då skall uppsatsen lämnas in... Den är KLAR! Done and ready! Vi rättade de sista stavfelen igår... Och jag är nöjd! Tänka sig... Så kan det gå.)
Annars diskuterade vi faran med internet, vad vänskap är och att jag måste hitta en plan för att lära mig inte bara tänka, utan även handla.
Frugan vill ha tid att tänka över konflikten med Tildus, som påverkar även mig. Frugan har implicit gett mig ett ultimatium: Välj mellan Tildus och Frugan. Att hon inte ens kan säga det rätt ut... *suck* Jag är irriterad och arg. Hon är ett jävla borderlinemongo.
Var hos psykiatrikern, fick nya piller (igen). Denna gången "riktiga" sömnpiller, sådana som varar hela natten, inte bara så att man somnar. Kan inte testa dem inatt, för imorgon får jag bara inte försova mig!
(För då skall uppsatsen lämnas in... Den är KLAR! Done and ready! Vi rättade de sista stavfelen igår... Och jag är nöjd! Tänka sig... Så kan det gå.)
Annars diskuterade vi faran med internet, vad vänskap är och att jag måste hitta en plan för att lära mig inte bara tänka, utan även handla.
Frugan vill ha tid att tänka över konflikten med Tildus, som påverkar även mig. Frugan har implicit gett mig ett ultimatium: Välj mellan Tildus och Frugan. Att hon inte ens kan säga det rätt ut... *suck* Jag är irriterad och arg. Hon är ett jävla borderlinemongo.
Kaffe, diskussion och nästan-shopping
Jag hade tänkt att göra ingenting ikväll, men Tildus hörde av sig och ville fika. Drog in till stan, träffade nämnda Tildus och Anna-panna. Fikade, diskuterade varför man inte skall hänga med killar som tillhör kriminella gäng, vad som är acceptabelt att skriva i en blogg (inga namn som kan direkt härledas till en specifik person) och att Spattis tar examen i en kyrka (gör man fortfarande sådant på universitetet?) på fredag.
Sedan åkte Tildus på möte, Anna och jag mötte upp Annas pojkvän Robert som såg trött ut, och vi tog en sväng på H&M. Jag hittade en jäääävligt snygg skjorta, men jag avstod. Robert var trevlig. Han pratade faktiskt med mig, det brukar han inte göra. Och det var kul.
So... Hemma igen, i skydd från regnet. Jag har läst färdigt The God Delusion av Richard Dawkins. Den var helt okej. Ganska rolig om inte annat.
Nu skall jag bara försöka att varva ner efter allt kaffe.
Sedan åkte Tildus på möte, Anna och jag mötte upp Annas pojkvän Robert som såg trött ut, och vi tog en sväng på H&M. Jag hittade en jäääävligt snygg skjorta, men jag avstod. Robert var trevlig. Han pratade faktiskt med mig, det brukar han inte göra. Och det var kul.
So... Hemma igen, i skydd från regnet. Jag har läst färdigt The God Delusion av Richard Dawkins. Den var helt okej. Ganska rolig om inte annat.
Nu skall jag bara försöka att varva ner efter allt kaffe.
Gone
Känns lite ledsamt att Frida skall flytta. Jag vet att hon kommer att ha det bra i skogen (läs folkhögskolan där hon skall lära sig om växter), men ändå... Jag har inte känt henne länge, och det tog ett tag innan vi lärde känna varandra. Men när vi väl gjorde det klickade vi.
Jaja... Hon flyttar ju inte till världens ände. Bara till Järna. Vilket är typ samma sak... :-)
Jaja... Hon flyttar ju inte till världens ände. Bara till Järna. Vilket är typ samma sak... :-)
Rätten till vila
Kajsa Bergqvist ska lägga av med höjdhoppningen. Hon har inte motivationen längre.
Visst vore det skönt om man kunde lägga ner sitt arbete vid 31 års ålder, för att man inte har motivationen längre? Nej, jag ska inte klanka ner på henne. Jag förstår skillnaden mellan att tävla på elit-nivå och att sitta i kassan på Coop. Tycker inte att Kajsa gör fel, tycker snarare att det borde vara en allmänmänsklig rättighet i ett utvecklat land som Sverige. Att åtminstone få ta en paus. Att inte behöva vänta till pensionen med att göra annat än jobba. Om man nu lever så länge... Lungcancer, självmord, bilolyckor - you name it! Allt kan hända.
Dessutom är det irriterande att det skrivs att Kajsa "ser fram emot sitt nya liv", dvs det som inleddes när hon gifte sig. Som om giftemål per automatik innebär att ett "nytt liv" inleds. Vad detta "nya liv" egentligen är har jag faktiskt ingen aning om...
Visst vore det skönt om man kunde lägga ner sitt arbete vid 31 års ålder, för att man inte har motivationen längre? Nej, jag ska inte klanka ner på henne. Jag förstår skillnaden mellan att tävla på elit-nivå och att sitta i kassan på Coop. Tycker inte att Kajsa gör fel, tycker snarare att det borde vara en allmänmänsklig rättighet i ett utvecklat land som Sverige. Att åtminstone få ta en paus. Att inte behöva vänta till pensionen med att göra annat än jobba. Om man nu lever så länge... Lungcancer, självmord, bilolyckor - you name it! Allt kan hända.
Dessutom är det irriterande att det skrivs att Kajsa "ser fram emot sitt nya liv", dvs det som inleddes när hon gifte sig. Som om giftemål per automatik innebär att ett "nytt liv" inleds. Vad detta "nya liv" egentligen är har jag faktiskt ingen aning om...
Besöksrekord...
...slogs igår på denna blogg med 202 unika besökare.
Jag tackar och bugar och niger en något vinglig princess-nigning.
Jag tackar och bugar och niger en något vinglig princess-nigning.
Farväl-fika
Jag vaknar och vill definitivt inte ta mig upp från sängens värme. Men när jag väl tar mig ut på balkongen är världen insvept i dimma. Inte en människa finns att se (förutom jag själv) och allt känns så stilla och lugnt. Som om detta vore min egen värld...
Idag ska det sista på uppsatsen göras. Och jag skall träffa Frida för en farväl-fika. Hon skall tillbringa ett år i skogen för att lära sig om buskar och växter, träd och hästar. Eller något i den stilen... Hon är en hippie i själ och hjärta! Men gött för henne att hon har hittat något hon gillar.
Idag ska det sista på uppsatsen göras. Och jag skall träffa Frida för en farväl-fika. Hon skall tillbringa ett år i skogen för att lära sig om buskar och växter, träd och hästar. Eller något i den stilen... Hon är en hippie i själ och hjärta! Men gött för henne att hon har hittat något hon gillar.
Läslusta? Inte direkt
Jag tog idag en titt på GP:s uppradning av böcker som kommer att publiceras under de närmaste månaderna. Jag kan inte påstå att det finns en enda en av dem som gör mig sugen på att springa till bokhandeln och köpa dem när deras utgivnings-datum är inne.
Dessutom är artikel-formatet skamlös dåligt. Alfabetisk ordning, inte på författare eller ens boktitlar, utan ord som artikelförfattarens slumpmässigt har valt, lockar inte till något annat än plågsamma minnen av urusla dikter jag skrev i fjärde klass, där den första bokstaven i varje rad bildade ett ord. (Det finns säkert ett fint ord för vad den sortens dikter heter. Någon som vet?)
Jag tror att jag håller mig till min egen slum-shopping av böcker, som mer går ut på att gå in i en bokhandel och planlöst ströva runt tills jag hittar något intressant.
Dessutom är artikel-formatet skamlös dåligt. Alfabetisk ordning, inte på författare eller ens boktitlar, utan ord som artikelförfattarens slumpmässigt har valt, lockar inte till något annat än plågsamma minnen av urusla dikter jag skrev i fjärde klass, där den första bokstaven i varje rad bildade ett ord. (Det finns säkert ett fint ord för vad den sortens dikter heter. Någon som vet?)
Jag tror att jag håller mig till min egen slum-shopping av böcker, som mer går ut på att gå in i en bokhandel och planlöst ströva runt tills jag hittar något intressant.
När vänskap brister
Det har lagt sig en hård jävla knut i magen på mig. Den kommer av konflikten Frugan-Tildus, som från början var charmerande och lite rolig, för att jag trodde att de skulle reda ut det. Men inte nu... Nu är det fullt krig, fastän de inte pratar. Istället får jag agera budbärare och därmed hamna mitt emellan. Precis som med M.
Jag orkar inte detta en gång till. Men jag vet inte hur jag kommer ur det utan att säga upp kontakten med antingen båda eller en.
Jag orkar inte detta en gång till. Men jag vet inte hur jag kommer ur det utan att säga upp kontakten med antingen båda eller en.
Ingen tro på självständigheten
Lakotaindianerna som bor i flera av USA:s delstater har utropat självständighet. De tycker att 150 år av kolonialt styre är tillräckligt, och speciellt eftersom deras situation är hårt pressad. Bland annat är deras förväntade livslängd endast 44 år, och barnadödligheten är 5 gånger högre än i resten av USA:s befolkning.
Jag tror inte att detta är genomförtbart i längden. Jag önskar att det vore det, jag önskar att detta folk (och andra) inte skulle tvingas till att leva under en regering som de inte vill ha. Men jag har ingen tro på det...
Jag tror inte att detta är genomförtbart i längden. Jag önskar att det vore det, jag önskar att detta folk (och andra) inte skulle tvingas till att leva under en regering som de inte vill ha. Men jag har ingen tro på det...
It's martini time!
Jag älskar sångarens röst...
Reverend Horton Heat - It's martini time
Reverend Horton Heat - It's martini time
Bad drivers, indeed
Hur usla förare måste inte dessa vara?
Och hur halt måste det inte vara?
I vilket fall som helst - hysteriskt roligt
Och hur halt måste det inte vara?
I vilket fall som helst - hysteriskt roligt
Soon it will all be over
Jag vaknar och hela världen är fortfarande vit. En stackars kvinna kör runt en mini-plog på gångvägarna och jag sänder henne en tanke av tacksamhet för att hon gör detta på en söndag så att jag kan ta mig ut till tvättstugan.
Det är bara en halv grad kallt, så snön lär väl försvinna snart, men jag njuter av den just nu.
Men låt mig förklara varför jag gillar snö så mycket, eller rättare sagt: Varför människor tror att jag gillar snö så mycket. För det gör jag inte - egentligen. Jag gillar den första snön, för den får mig att bli lite soft and cuddly inombords. Om snön ligger kvar en dag till kommer jag att hata den. Men just nu gör den världen lite ljusare och får mig att tro på en framtid. Be mig inte förklara varför. Det skulle vara som om någon bad mig förklara varför jag gillar pepparkakor. Vana och tradition, kanske? Inga bra skäl. Men jag förlåter mig själv. För den här gången.
Det är bara en halv grad kallt, så snön lär väl försvinna snart, men jag njuter av den just nu.
Men låt mig förklara varför jag gillar snö så mycket, eller rättare sagt: Varför människor tror att jag gillar snö så mycket. För det gör jag inte - egentligen. Jag gillar den första snön, för den får mig att bli lite soft and cuddly inombords. Om snön ligger kvar en dag till kommer jag att hata den. Men just nu gör den världen lite ljusare och får mig att tro på en framtid. Be mig inte förklara varför. Det skulle vara som om någon bad mig förklara varför jag gillar pepparkakor. Vana och tradition, kanske? Inga bra skäl. Men jag förlåter mig själv. För den här gången.
Respekt, självmord och en jäkla massa pengar
Det finns ingen respekt för lärare idag. No shit! vem kan respektera lärare när vi inte respekterar någon annan? Och hur kan vi respektera lärare i en skola som står maktlös mot samhällets urvattning - av värderingar, av värden, och av respekt överhuvudtaget? Jag talar inte om att den konservativa våta drömmen, där alla ungdomar respekterar alla vuxna. Punkt. Utan om ett samhälle där medmänsklighet går först, oavsett vem det gäller.
Lärare idag lär eleverna sådant som de inte behöver veta, sådant som de glömmer. Skolan är en plikt som behövs för att kunna visa upp ett papper, inte något som ger ett jobb. Otrygghet på arbetsmarknaden skapar otrygghet i skolan.
----
Unga turkiska män i London tar livet av sig. Inte alla naturligtvis, men en högre andel än i resten av befolkningen. Som skäl anges inte psykiska problem, utan att de inte har någon framtidstro. Och att självmord är ett hedervärt sätt att dö. Japp. Det ÄR ett hedervärt sätt att dö. Det är det ENDA sättet att dö på när man själv har bestämmanderätt. Jag har svårt att finna tragiken i detta, förutom att det är sorgligt att det finns en befolkningsgrupp som känner sig så utsatt och så hopplös.
----
Slutligen så skriver SvD om det demokratiskt riktiga i att "obducenten och allmänläkaren" (som ni säkert har hört talas om) fåt sitt skadeståndskrav prövat. De dömdes inte för mord, utan för att ha styckat en kropp, och blev därmed av med legitimationer och blev arbetslösa. Tänk om alla som inte får ett jobb kunde stämma staten på detta sätt? Det är ju trots allt regeringens arbetsmarknadspolitik som avgör hur många jobb det finns. Eller hur var det nu?
Lärare idag lär eleverna sådant som de inte behöver veta, sådant som de glömmer. Skolan är en plikt som behövs för att kunna visa upp ett papper, inte något som ger ett jobb. Otrygghet på arbetsmarknaden skapar otrygghet i skolan.
----
Unga turkiska män i London tar livet av sig. Inte alla naturligtvis, men en högre andel än i resten av befolkningen. Som skäl anges inte psykiska problem, utan att de inte har någon framtidstro. Och att självmord är ett hedervärt sätt att dö. Japp. Det ÄR ett hedervärt sätt att dö. Det är det ENDA sättet att dö på när man själv har bestämmanderätt. Jag har svårt att finna tragiken i detta, förutom att det är sorgligt att det finns en befolkningsgrupp som känner sig så utsatt och så hopplös.
----
Slutligen så skriver SvD om det demokratiskt riktiga i att "obducenten och allmänläkaren" (som ni säkert har hört talas om) fåt sitt skadeståndskrav prövat. De dömdes inte för mord, utan för att ha styckat en kropp, och blev därmed av med legitimationer och blev arbetslösa. Tänk om alla som inte får ett jobb kunde stämma staten på detta sätt? Det är ju trots allt regeringens arbetsmarknadspolitik som avgör hur många jobb det finns. Eller hur var det nu?
Beat the royal family!
För er som gillar att läsa hårdhänt spanking av kungafamiljen i åldersordning, "bent over" i position med rumporna bara (bildligt talat alltså... tyvärr...) med många inslag av en stooor portion satirisk humor:
Läs Kjell Häglunds underbara redogörelse här.
Läs Kjell Häglunds underbara redogörelse här.
Dagens citat gånger två
Båda av dagens citat behandlar religion. Det första kommer från från Seneca den yngre, och lyder på engelska:
Religion is regarded
by the common people as true,
by the wise as false,
and by the rulers as useful
by the common people as true,
by the wise as false,
and by the rulers as useful
Det andra kommer från den ständigt närvarande Napoleon, och lyder (återigen på engelska):
(Båda citaten är hämtade från The God Delusion av Richard Dawkins, s 313)
Religion is excellent stuff for keeping the common people quiet
(Båda citaten är hämtade från The God Delusion av Richard Dawkins, s 313)
Förlåt, SMHI
Okej. Jag får ta tillbaka nedanstående utbrott mot SMHI. Det snöar! Och, inte att förglömma, det lägger sig på marken!
Jag är lycklig.
Pratade i telefon med Frugan när jag tittade ut genom fönstret och såg den vita gåvan falla från himlen. Jag var bara tvungen att skrika lite!
Nu skall jag sätta mig och dricka te och beundra vädergudarnas makter.
Jag är lycklig.
Pratade i telefon med Frugan när jag tittade ut genom fönstret och såg den vita gåvan falla från himlen. Jag var bara tvungen att skrika lite!
Nu skall jag sätta mig och dricka te och beundra vädergudarnas makter.
Om det hade varit snö...
...hade detta varit den mest perfekta låten.
AFI - Love Like Winter
AFI - Love Like Winter
Ren och skär lögn...
SMHI påstår att det ska snöa i Göteborg idag. Jag tror att de jävlarna ljuger... Inte en snöflinga så långt mitt öga kan nå. :-(
No more feelings
Klockan var 02:38 första gången jag vaknade. 05:14 den andra. 07:16 den tredje. 09:12 den fjärde. 10:02 den femte.
Jag vet inte vad jag ska göra. Jag orkar inte hålla på såhär. Jag glömmer saker, drömmer mardrömmar och har en ständig känsla av ångest. Varför kan jag inte bara sluta känna saker igen?
Jag vet inte vad jag ska göra. Jag orkar inte hålla på såhär. Jag glömmer saker, drömmer mardrömmar och har en ständig känsla av ångest. Varför kan jag inte bara sluta känna saker igen?
En form av våldtäkt
En 18-årig man häktades idag misstänkt för att ha tryckt in en raket i en kvinnas mun. Vem är så sjuk att han får för sig att göra något sådant? Detta är en allvarlig form av misshandel, men jag skulle också säga att det är en form av sexuellt våld. Penetrationsprincipen, som är så viktig för män, tycks här ta sig groteska former.
Detta är ett fall av våldtäkt, men mannen häktas för misstanke om misshandel, grovt olaga hot och ofredande. Det räcker inte!
Detta är ett fall av våldtäkt, men mannen häktas för misstanke om misshandel, grovt olaga hot och ofredande. Det räcker inte!
No more shopping for me
Tidigt imorse (strax efter 10) mötte jag upp E för en shoppingrunda. Dvs - det var meningen att hon skulle shoppa och jag hjälpa till. Det blev nästan så. Jag köpte ett par byxor. Det hela var mycket underhållande, speciellt när hon förskräckt tittade på mig när jag hittade saker jag ville att hon skulle prova. Vi kom inte överens om allt, tex struntade hon i att köpa en tröja som passade henne underbart bra, men var turkos... Men vi hade kul.
Sedan fikade jag med Spattis och Tildus. Den sistnämnda såg ut som om hon inte hade sovit på flera nätter, vilket hon istortsett inte har heller. Sedan shoppade jag lite till... :-)
Shopping är kul, men inte bra för plånboken. Så nu får jag lägga ner det ett tag. :-(
Sedan fikade jag med Spattis och Tildus. Den sistnämnda såg ut som om hon inte hade sovit på flera nätter, vilket hon istortsett inte har heller. Sedan shoppade jag lite till... :-)
Shopping är kul, men inte bra för plånboken. Så nu får jag lägga ner det ett tag. :-(
Universum, kungen, jämställdhet och polisen
Den hittills yngsta planeten är hittad. Den beräknas vara mellan 8 och 10 miljoner år gammal (att jämföra med jorden som är 4,5 miljarder - give or take a few years...). Den ligger nära sin modersol och gör ett varv på mindre än fyra jorddygn... När skall de hitta en planet som är yngre än denna? Och hur ung är egentligen den yngsta existerande planeten i universum?
....
Kungen vill bygga stugor i naturreservat åt sina tre barn. Jag hoppas verkligen att Länsstyrelsen säger nej, och ger kungen en smäll på fingrarna. Tror han att han är något speciellt, eller?
....
Jämställdheten har en baksida. Att försöka med en jämställd relation, eller en där kvinnan är huvudförsörjaren, orkar risken för separation. Slitningarna blir försvåra... Frågan är vem i relationen det är som egentligen vill skiljas? Mannen för att han inte står ut med att inte ha mest ekonomisk makt, eller kvinnan för att hon inser att hon klarar sig bra utan mannen?
....
Förtroendet för polisen har minskat bland svenskarna. Kraven från allmänheten blir dessutom hårdare, de vill se fler poliser på gator och torg, och fler är positivt inställda till övervakningskameror. Samtidigt var det ca 100.000 personer som förra året begärde utdrag ur straffregistret för att bevisa för arbetsköpare att de inte hade begått brott. Människors förmåga till att förändra sig tas det inte längre någon hänsyn till. En andra chans existerar inte. Sorgligt. Människor dömda för brott fastnat därmed i ett spår som de inte kan ta sig ur, hur gärna de än skulle vilja. Stigmatiseringen skapar frustration. Frustrationen skapar nya brott.
....
Kungen vill bygga stugor i naturreservat åt sina tre barn. Jag hoppas verkligen att Länsstyrelsen säger nej, och ger kungen en smäll på fingrarna. Tror han att han är något speciellt, eller?
....
Jämställdheten har en baksida. Att försöka med en jämställd relation, eller en där kvinnan är huvudförsörjaren, orkar risken för separation. Slitningarna blir försvåra... Frågan är vem i relationen det är som egentligen vill skiljas? Mannen för att han inte står ut med att inte ha mest ekonomisk makt, eller kvinnan för att hon inser att hon klarar sig bra utan mannen?
....
Förtroendet för polisen har minskat bland svenskarna. Kraven från allmänheten blir dessutom hårdare, de vill se fler poliser på gator och torg, och fler är positivt inställda till övervakningskameror. Samtidigt var det ca 100.000 personer som förra året begärde utdrag ur straffregistret för att bevisa för arbetsköpare att de inte hade begått brott. Människors förmåga till att förändra sig tas det inte längre någon hänsyn till. En andra chans existerar inte. Sorgligt. Människor dömda för brott fastnat därmed i ett spår som de inte kan ta sig ur, hur gärna de än skulle vilja. Stigmatiseringen skapar frustration. Frustrationen skapar nya brott.
How to take a life
Kina skall gradvis övergå till att avrätta brottslingar med giftinjektion istället för nackskott, då det förra anses mer humant. (Hur nu dödsstraff överhuvudtaget kan anses humant av någon...)
Hur många som avrättas i Kina varje år är en hemlighet, men enligt Amnesty är det minst 1000 personer, och kanske så många som 8000. (Vilket kanske inte är så stor del av befolkningen, men många om man anser varje liv vara värdefullt.) Den nuvarande huvudsakliga metoden är nackskott, men detta skall tydligen förändras. För att giftinjektion är mer humant.
Även om man bortser från det horribla med att överhuvudtaget ha dödsstraff kan man infrågasätta metoderna som sådana. Nackskott är på inga sätt en säker metod. Det krävs ofta mer än ett skott. Giftinjektion är inte heller humant eller smärtfritt. Metoden som används i USA kräver tre injektioner, och det har funnits rapporter om att det har tagit upp till en timme innan döden har inträffat.
Avskaffandet av dödsstraffet ses också som orealistiskt, då "folk i Kina tror på principen öga för öga, tand för tand" förklarar en domare i Kinas högsta domstol. Jag vägrar personligen tro att kineser skulle vara ett mer hämndlystet folkslag än andra. Och att lägga skulden på folkopinion är bara en enkel undanflykt för en regering som ändå styr som den vill...
En speciell plats i helvetet
Jag har precis sträckläst Liza Marklunds och Lotta Snickares Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra. Det är inte en bra bok - samtidigt som den är fantastisk.
Bokens disposition består av tre delar: Första delen behandlar hur genus skapas genom familj, dagis och skola. Andra delen rör hur denna genusuppdelning tar sig uttryck på arbetsmarknanden (och till viss del inom familjer). Sista delen är en lista på tips för hur man som kvinna undviker de "minor" som man ofrånkomligen kommer att trampa på om man inte bara lutar sig tillbaka och accepterar sin egen underordnade ställning.
Här presenteras forskning och statistik som visar på att kvinnor är underordnade, och att jämställdhetsarbetet motarbetas av framförallt män. Men också att många kvinnor väljer att blunda. För det är enklast så. Här finns klassiker som de fem härskarteknikerna, men också personliga berättelser från författarna om hur de har diskriminerats pga sitt kvinnliga genus.
Boken är inte bra för den presenterar inget som jag inte redan vet. Ingenting som jag inte redan har diskuterat, funderat över, stött och blött. Den är säkert underbar för de som ännu inte är övertygade feminister, eller för de som är feminister men inte har fakta nog att backa upp det. Samtidigt är den en spark i magen, då boken presenterar fakta på ett sätt som gör att man kan inte undgå den. Att avfärda boken är som att avfärda åratal av forskning.
Tilläggas bör att jag läste boken på strax över en timme. Lättläst och rolig. Men också deprimerande. För hur man än vänder sig tycks man ändå alltid ha arslet därbak...
Intresserad av fler bokrecensioner, skrivna av "svenska folket" (whatever that means...). Det finns massor här.
Bokens disposition består av tre delar: Första delen behandlar hur genus skapas genom familj, dagis och skola. Andra delen rör hur denna genusuppdelning tar sig uttryck på arbetsmarknanden (och till viss del inom familjer). Sista delen är en lista på tips för hur man som kvinna undviker de "minor" som man ofrånkomligen kommer att trampa på om man inte bara lutar sig tillbaka och accepterar sin egen underordnade ställning.
Här presenteras forskning och statistik som visar på att kvinnor är underordnade, och att jämställdhetsarbetet motarbetas av framförallt män. Men också att många kvinnor väljer att blunda. För det är enklast så. Här finns klassiker som de fem härskarteknikerna, men också personliga berättelser från författarna om hur de har diskriminerats pga sitt kvinnliga genus.
Boken är inte bra för den presenterar inget som jag inte redan vet. Ingenting som jag inte redan har diskuterat, funderat över, stött och blött. Den är säkert underbar för de som ännu inte är övertygade feminister, eller för de som är feminister men inte har fakta nog att backa upp det. Samtidigt är den en spark i magen, då boken presenterar fakta på ett sätt som gör att man kan inte undgå den. Att avfärda boken är som att avfärda åratal av forskning.
Tilläggas bör att jag läste boken på strax över en timme. Lättläst och rolig. Men också deprimerande. För hur man än vänder sig tycks man ändå alltid ha arslet därbak...
Intresserad av fler bokrecensioner, skrivna av "svenska folket" (whatever that means...). Det finns massor här.
Some Thursday fun
Aftonbladet har blivit kapat, av "vuxna förbannade hackare". Bland annat har deras modeexpert Sofi Fahrman fått sitt Facebook-konto hackat, så att hon numera är medlem i en grupp som kallas "Sofie Fahrman is the devil". Lite roligt är det allt...
En mycket trevlig fika
Jag åkte in till stan igår och hämtade ut medicinerna. Fick betala mer än sist, jag förstår ingenting. Dessutom ny version av Sertralinet... Well, well. Träffade Åsa och Sören, sprang på dem (guess where?) i Nordstan. Sörens son fyller snart tonåring (imorgon!). Scary stuff... Hade hade önskat sig parfym. Jag tycker det är såååå gulligt. Pojken börjar bli stor. (Fast de två åren jag har känt honom har han alltid varit längre än mig...)
Vidare mot nya trakter, dvs E och hennes nya lya (som var grymt mysig). Fick kaffe och kakor (*mums*) och lite prat. Underbart. Jag har sagt det förr, men det tål att upprepas: E är en underbar person! Hon värmer mitt hjärta när jag tror att det har stelnat till is. Och äntligen finns hon inom rimlig avstånd (även om man måste ta treans spårvagn till henne och jag avskyr treans spårvagn).
Idag skall skolarbetet återupptas. Sättas med uppsats och annat blahej. Men det måste göras. Inte mycket kvar nu. Sedan skall jag bara lyckas lista ut hur man skriver ut svart med en skrivare som vägrar. *suck*
Vidare mot nya trakter, dvs E och hennes nya lya (som var grymt mysig). Fick kaffe och kakor (*mums*) och lite prat. Underbart. Jag har sagt det förr, men det tål att upprepas: E är en underbar person! Hon värmer mitt hjärta när jag tror att det har stelnat till is. Och äntligen finns hon inom rimlig avstånd (även om man måste ta treans spårvagn till henne och jag avskyr treans spårvagn).
Idag skall skolarbetet återupptas. Sättas med uppsats och annat blahej. Men det måste göras. Inte mycket kvar nu. Sedan skall jag bara lyckas lista ut hur man skriver ut svart med en skrivare som vägrar. *suck*
Megafauna, schizofreni och osäkerhet
Antalet sibiriska tigrar har ökat. Antalet gorillor har minskat. Världens megafauna är i obalans. Vad händer den dag när alla stora djur som finns kvar är av det domesticerade slaget? Det kan hända inom min livstid...
.....
Virus i hjärnan kan orsaka schizofreni. Denna tanke är inte ny, men det har nu genomförts en stor studie som tycks om inte bekräfta så åtminstone stärka sambandet. Vore det inte skönt om alla psykossjukdomar kunde sägas vara orsakade av "yttre" omständigheter? Så att alla föräldrar och närstående kan slippa skuldfrågan...
.....
Vi är vår egen största hotbild. Ökad övervakning och intrång i privatlivet kommer av inre osäkerhet. Därför måste vi satsa på ett bättre samhälle. Inga nya tankar här inte. Frågan är bara hur man praktiskt går tillväga att ändra ett samhälle som inte tar hand om sig självt.
.....
Virus i hjärnan kan orsaka schizofreni. Denna tanke är inte ny, men det har nu genomförts en stor studie som tycks om inte bekräfta så åtminstone stärka sambandet. Vore det inte skönt om alla psykossjukdomar kunde sägas vara orsakade av "yttre" omständigheter? Så att alla föräldrar och närstående kan slippa skuldfrågan...
.....
Vi är vår egen största hotbild. Ökad övervakning och intrång i privatlivet kommer av inre osäkerhet. Därför måste vi satsa på ett bättre samhälle. Inga nya tankar här inte. Frågan är bara hur man praktiskt går tillväga att ändra ett samhälle som inte tar hand om sig självt.
Tacksam för det lilla
Det snöar ute. Små flingor som inte kommer att stanna någonstans för de smälter bort såfort de träffar marken. Men jag fångade en av dem i min hand och såg den smälta. Och det var ett ögonblick av glädje.
Nästa gång jag tycker synd om mig själv...
...skall jag titta på denna bild:
...och skratta lite åt mitt patetiska jag
...och skratta lite åt mitt patetiska jag
Den milda bakfullhetens tankar
Jag vet inte om det är latheten, ovanan eller depressionen som gör mig till den jag är. Det är en skrämmande tanke. Det finns inget i mig som är sant, det finns inget i mig som är falskt. Det finns bara variabler som varierar och tomhet. Det är inte sant, kommer någon snart att skrika (förmodligen rösten i mitt huvud...). Det finns frustration och ångest, hat och vissa varmare känslor mot vissa personer. Well... Så sant så sant... Men medicinerna dövar mig och gör att jag inte kan se klart. Samtidigt som de frambringar känslor, tankar och drömmar. Paradoxalt, eller hur?
Jag förstår inte. Jag orkar inte tänka, inte känna, inte försöka reda ut denna grå massa av snören och tåtar som jag tror kan kallas för mitt liv.
Jag borde ha åkt till Apoteket igår, det i Nordstan som har öppet 8-22 varje dag, året runt. Jag borde ha hämtat ut mina sista sömnpiller och därmed fortsatt med min vana av att sova bort mitt liv. Men nej... Istället drack jag kaffe tills jag skakade och försökte låta bli att känna illamåendet som kom av hungern. Så jag tog ett lugnande piller innan sängdags, somnade och vaknade mer än 12 timmar senare med en känsla som bäst kan beskrivas som mild bakfullhet.
Det är sant! Atarax sitter i kroppen i mellan 12-24 timmar, och att vakna med det i huvudet är som att vara milt bakfull. Inte riktigt illamående, men trött och hängig och jävligt grinig. Och med humörsvägningar som får borderline-Frugan att se ut som lammet i Lambi-reklamen. Jag råkade slå ner diskborsten från sin krok ner i diskhon och fick ett raseriutbrott. Jag ställde kaffekoppen (som egentligen är en termos som man kan dricka rätt ur) på mitt skrivbord och råkade skvätta ut lite kaffe. Och började nästan gråta... Du vet, när man är så ledsen och upprörd att allt man vill är att krypa ner i sängen och gråta hejdlöst. Men det kom inga tårar... Well.
Drömmarna jag drömde inatt var också märkliga. Intensiva, men jag minns dem knappt nu. Det var något om E, min vän som har seglat på de stora haven (i verkligheten) och att hen hade öppnat en blogg som hette Knopar och Kåtor. Fråga mig inte varför. Det var något om fiktiva vänner och gamla synder. Vem minns? Känslor försvinner så snabbt, drömmar fortare.
Och när jag stod i köket och hade mitt raseriutbrott (över diskborsten) upplevde jag det som jag nuförtiden väldigt ofta upplever: en känsla av att fysiskt slitas itu. Det går inte att förklara, för den som aldrig har upplevt det. Precis som att det inte går att förklara overklighetskänslor för den som aldrig har upplevt det. Men jag gör ett försök:
När mitt raseriutbrott pågick som bäst (under ca 2 sekunder) och jag kände att jag ville döda ett barn bara för att få ur mig ilskan över den där förbannade diskborsten... då kände jag hur min hjärna stängde av delar av sig själv. Ilskan fanns kvar men andra delar av min hjärna ville helt enkelt inte vara med längre och började därför fundera på annat. Som tex minne... Jag har svårt att minnas saker, måste skriva ner dem, måste göra listor, måste fundera och jag har ingen som helst koll på tiden. När jag sammanfattade år 2007 i bloggen missade jag tre saker, som jag insåg idag hade hänt år 2007, tre saker som var för mig jävligt viktiga, men som helt enkelt hade fallit mig ur minnet: Jag såg Tiger Army live i April, jag sade upp kontakten med M och jag fyllde 25.
Och tankarna som vällde över mig (vad jag har mer glömt, vad har jag mer missat) så kände jag hur jag fysiskt gick sönder. Mitt bröst, min mage drogs fysiskt isär... Men kroppen var så koncentrerad på ilskan att jag inte kunde göra något annat än vara arg.
Så nu sitter jag här. Med mitt kaffe. Och ett huvud som känns en storlek för stort. Och funderar på ännu en dag av "ligga i sängen och stirra in i väggen". Förutom att jag skall fika med E. Det skall bli niiiice...
Jag förstår inte. Jag orkar inte tänka, inte känna, inte försöka reda ut denna grå massa av snören och tåtar som jag tror kan kallas för mitt liv.
Jag borde ha åkt till Apoteket igår, det i Nordstan som har öppet 8-22 varje dag, året runt. Jag borde ha hämtat ut mina sista sömnpiller och därmed fortsatt med min vana av att sova bort mitt liv. Men nej... Istället drack jag kaffe tills jag skakade och försökte låta bli att känna illamåendet som kom av hungern. Så jag tog ett lugnande piller innan sängdags, somnade och vaknade mer än 12 timmar senare med en känsla som bäst kan beskrivas som mild bakfullhet.
Det är sant! Atarax sitter i kroppen i mellan 12-24 timmar, och att vakna med det i huvudet är som att vara milt bakfull. Inte riktigt illamående, men trött och hängig och jävligt grinig. Och med humörsvägningar som får borderline-Frugan att se ut som lammet i Lambi-reklamen. Jag råkade slå ner diskborsten från sin krok ner i diskhon och fick ett raseriutbrott. Jag ställde kaffekoppen (som egentligen är en termos som man kan dricka rätt ur) på mitt skrivbord och råkade skvätta ut lite kaffe. Och började nästan gråta... Du vet, när man är så ledsen och upprörd att allt man vill är att krypa ner i sängen och gråta hejdlöst. Men det kom inga tårar... Well.
Drömmarna jag drömde inatt var också märkliga. Intensiva, men jag minns dem knappt nu. Det var något om E, min vän som har seglat på de stora haven (i verkligheten) och att hen hade öppnat en blogg som hette Knopar och Kåtor. Fråga mig inte varför. Det var något om fiktiva vänner och gamla synder. Vem minns? Känslor försvinner så snabbt, drömmar fortare.
Och när jag stod i köket och hade mitt raseriutbrott (över diskborsten) upplevde jag det som jag nuförtiden väldigt ofta upplever: en känsla av att fysiskt slitas itu. Det går inte att förklara, för den som aldrig har upplevt det. Precis som att det inte går att förklara overklighetskänslor för den som aldrig har upplevt det. Men jag gör ett försök:
När mitt raseriutbrott pågick som bäst (under ca 2 sekunder) och jag kände att jag ville döda ett barn bara för att få ur mig ilskan över den där förbannade diskborsten... då kände jag hur min hjärna stängde av delar av sig själv. Ilskan fanns kvar men andra delar av min hjärna ville helt enkelt inte vara med längre och började därför fundera på annat. Som tex minne... Jag har svårt att minnas saker, måste skriva ner dem, måste göra listor, måste fundera och jag har ingen som helst koll på tiden. När jag sammanfattade år 2007 i bloggen missade jag tre saker, som jag insåg idag hade hänt år 2007, tre saker som var för mig jävligt viktiga, men som helt enkelt hade fallit mig ur minnet: Jag såg Tiger Army live i April, jag sade upp kontakten med M och jag fyllde 25.
Och tankarna som vällde över mig (vad jag har mer glömt, vad har jag mer missat) så kände jag hur jag fysiskt gick sönder. Mitt bröst, min mage drogs fysiskt isär... Men kroppen var så koncentrerad på ilskan att jag inte kunde göra något annat än vara arg.
Så nu sitter jag här. Med mitt kaffe. Och ett huvud som känns en storlek för stort. Och funderar på ännu en dag av "ligga i sängen och stirra in i väggen". Förutom att jag skall fika med E. Det skall bli niiiice...
Jag drömmer om vår...
Tiger Army - In the Orchard
Det svåraste målet
Det svåraste målet (som i mat, alltså inte någon fånig sportreferens här) måste vara frukosten. Eftersom jag sover oregelbundet blir även frukosttiden oregelbunden. Jag klarar inte av att äta för mycket, men inte heller för lite för då blir jag hungrig med en gång igen.
Och frågan är vad man skall äta? Det måste vara något som inte tar lång tid, jag har oftast inte gott om tid på morgonen då jag har en vana att försova mig. Microvärmd gröt är helt okej. Bröd med smör och vatten funkar. Helst ska inget behöva tillagas och helst skall måltiden innehålla apelsinjuice. Annars inga större krav. Jag är inte kräsen.
Jag är oftast hungrig när jag vaknar. Ändå är det så jävla svårt att äta något inom en timme efter att jag har tagit mig ur sängens varma ombonad. Kanske är det för att pillren jag tar för att sova ofta sitter kvar när jag vaknar morgonen efter. Kanske är det för att jag INTE (upprepar: INTE, INTE, INTE) är någon morgonmänniska.
Jag vill kunna sluta med mat. Mat är jobbigt, jag önskar att jag kunde lägga ner skiten helt. Jag orkar inte. Men det är väl en omöjlighet, I guess.
Och frågan är vad man skall äta? Det måste vara något som inte tar lång tid, jag har oftast inte gott om tid på morgonen då jag har en vana att försova mig. Microvärmd gröt är helt okej. Bröd med smör och vatten funkar. Helst ska inget behöva tillagas och helst skall måltiden innehålla apelsinjuice. Annars inga större krav. Jag är inte kräsen.
Jag är oftast hungrig när jag vaknar. Ändå är det så jävla svårt att äta något inom en timme efter att jag har tagit mig ur sängens varma ombonad. Kanske är det för att pillren jag tar för att sova ofta sitter kvar när jag vaknar morgonen efter. Kanske är det för att jag INTE (upprepar: INTE, INTE, INTE) är någon morgonmänniska.
Jag vill kunna sluta med mat. Mat är jobbigt, jag önskar att jag kunde lägga ner skiten helt. Jag orkar inte. Men det är väl en omöjlighet, I guess.
Jag vill se det vita!
Snön varade inte länge. Det kom inte ens tillräckligt för att täcka marken. :-(
En vit lycka
Det nya året inleds med snö. Ja, jag lovar! Det faller vita saker från himlen och landar på marken, de virvlar i luften och lägger sig på träden. Inte mycket såklart, men det är ändock snö! Jag ska kedjeröka, dricka Sprite till frukost och koka kaffe. Och sitta på min balkong och bara stirra ut över en värld som på något sätt alltid ter sig mindre hotfull och mer hoppfull när den är inlindad i ett täckte lika vitt som mormors trosor.
Happiness is cold and wet.
Happiness is cold and wet.
