Amning är en kvinnofälla

Igår hängde jag med Tildus och Noah igen. Amning är verkligen en kvinnofälla. Tildus får inte ett skit gjort för att Noah är så jäkla hungrig att han äter mest hela tiden. Och därmed blir det mer eller mindre omöjligt för någon annan att passa honom. Mamma och hennes bröst måste alltid finnas i närheten.

Igår försökte jag passa honom medan Tildus tvättade. Men hur lätt var det när han skrek efter mat? Han försökte göra sugmärken på min hals och min kind, för han letade så desperat efter tetrapacken (läs brösten). Visst han får tillägg, visst han får tillräckligt med mat. Det handlar inte om det. Det handlar om att kunna göra något annat än att amma de kommande sex månanderna. Vi får väl se hur det går...

Hur kan något så litet äta så mycket?

Jag har hängt med Tildus och Noah idag. Vi chillade, kollade på OZ och åt stuvade makaroner. Ja, inte Noah då. Fast han åt massa bröstmjölk och massa ersättning... Ungen verkar ju aldrig bli mätt!

Tillslut somnade han på mitt bröst medan modern hans duschade. Det var mysigt. Fast jag var tvungen att ligga med handen på honom, så att jag kunde känna hans andetag. Bara för att hålla koll på att han fortfarande levde, liksom.

Trött, trött, trött - men Noah ska komma hem

Jag är så jävla trött. Trots att jag har sovit 9 timmar orkade jag knappt dra mig ur sängen. Allting går långsamt, jävligt långsamt.

Men idag skall Tildus lillkille (Noah) få komma hem. Så jag ska åka till sjukhuset och hjälpa Tildus att bära hem sakerna. Och hålla Noah i världens minsta hand. Då lär jag vakna iaf!

Imorgon kommer Tildus mamma, hon skall vara i Götet i helgen. Så blir Tildus inte helt ensam med bebisen. Men ikväll är det fest för Noah, för hans "homecoming", vi ska äta middag och chilla. Ska bli hur gött som helst. Och jag kommer säkert att få hålla det lilla pyret. Och känna mig stor och stark för en gångs skull!

Välkommen till världen

image53


Ett fång rosor till Tildus och hennes son som föddes igår via akutsnitt, klockan 21:14. Stort fucking grattis till de inblandade!

Fan, fan, fan!

Ingen bebis idag heller. Falskt larm. *suck*

Förlossning på G

Nu jävlar är det dags! Tildus bebis ska födas. Jag ska bara packa väskan så åker vi till sjukhuset!

Massage

*suck* Tappade precis Sertralin-tabletten i min gröt. Nu kommer jag att spendera åtskilliga timmar med att fundera om jag verkligen fick i mig den. För den är borta. Troligtvis redan i min mage. Bra början på dagen.

Drömmer drömmar om Tildus och bebisen, om att något går fel, Tildus dör. Det är jävligt jobbigt. det är en av många anledningar till att jag vill att bebisen skall komma nu. Så att jag vet att allt går bra. Idag skall jag göra min egen lilla insats för att försöka skynda på det hela, genom att åka hem till Tildus och massera hennes vader. Hårt! Det är sagt att det kan sätta igång saker och ting. Oavsett om det är sant eller inte behöver Tildus massage, så det är lika bra att prova!

Involverad?

Slemproppen har gått och Tildus är öppen ett par cm. Snart blir det barn. Jag undrar hur jag hade känt om jag hade varit i hennes position.

Å andra sidan är ju risken för att det skall hända ganska liten. Sex är inte min grej. Inte barn heller för den delen. Jag har gjort en abort, och jag anser fortfarande att det inte var en stor grej utan snarare något självklart.

Så får vi se hur involverad jag blir i lillens liv. Det beror ju mycket på Tildus. Och på mig själv. :-)

Kom ut!

Tog en fika med Tildus. Hon hade kommit på ett nytt ord: "övergravid", för att beteckna det tillstånd som hon själv är i just nu, dvs att ha gått över tiden. Det är 1.5 vecka sedan bebisen skulle ha kommit, men nej... Förvärkar, visst, men inte något mer. Hon skall in på koll imorgon, jag önskar att jag kunde följa med. Få se ultraljudet och den lille bebisen i magen. Men nej, har ett seminarium som jag helt enkelt inte kan missa. *suck*

Men jag vill ha ut den lille, ville sitta och pyssla med honom och få bara sådär knasig som man bara får vara med små barn.

Men det blir väl någongång. Antar jag. :-)

Välkommen!

Frida fick sitt andra barn idag!
Så ett stort grattis riktas till henne, maken, Klara som har blivit storasyster och framförallt till lillkillen!
Välkommen till världen!

Falskt alarm

I fredag fick Tildus för-värkar. Falskt alarm alltså. Men det börjar närma sig nu! Och jag är exalterad! Snart kommer en liten Noah att ligga skrikande i mina armar...

Jag önskar bara att jag kunde sluta drömma massa drömmar av typen "nu är jag gravid och allt går snett".

RSS 2.0