Gårdagen var...
...underlig...
Jag var på spelning, såg tre av mina favoritband och ett band som suger stenhårt. Så det var lite upp och ner, lite fram och tillbaka, lite hit och dit. Kom dit, och insåg att första bandet (Time Again, som jag gillar) inte fick någon respons från publiken överhuvudtaget. Andra bandet (Skindred, som suger) fick däremot igång dem... Märkligt hur människor kan tolka saker så olika.
Tredje bandet (Street Dogs) fick igång publiken ordentligt, bland annat genom att sångaren stage dive:ade och bars ut av en villig publik. Ganska trevligt, faktiskt. :-) Och Flogging Molly fick ett helt rum att hoppa upp och ner.
Som vanligt på spelningar träffade jag på folk jag starkt ogillar, men inga större incidenter inträffade. Jag mest störde mig på människor som var fulla och spillde öl på mig.
Jag älskar spelningar, om bandet är bra är det en av de bästa kickarna jag någonsin har upplevt. Tyvärr blir det ett sådant jävla antiklimax dagen efter. För ofta är spelningar något som jag ser fram emot, något som ger mig lite mening i livet. Dagen efter finns den meningen inte kvar längre, det finns inte längre något att se fram emot. Så jag har åter sjunkit ner i passivitet.
Läs även andra bloggares åsikter om spelning, time again, street dogs, flogging molly, antiklimax, passivitet
Jag var på spelning, såg tre av mina favoritband och ett band som suger stenhårt. Så det var lite upp och ner, lite fram och tillbaka, lite hit och dit. Kom dit, och insåg att första bandet (Time Again, som jag gillar) inte fick någon respons från publiken överhuvudtaget. Andra bandet (Skindred, som suger) fick däremot igång dem... Märkligt hur människor kan tolka saker så olika.
Tredje bandet (Street Dogs) fick igång publiken ordentligt, bland annat genom att sångaren stage dive:ade och bars ut av en villig publik. Ganska trevligt, faktiskt. :-) Och Flogging Molly fick ett helt rum att hoppa upp och ner.
Som vanligt på spelningar träffade jag på folk jag starkt ogillar, men inga större incidenter inträffade. Jag mest störde mig på människor som var fulla och spillde öl på mig.
Jag älskar spelningar, om bandet är bra är det en av de bästa kickarna jag någonsin har upplevt. Tyvärr blir det ett sådant jävla antiklimax dagen efter. För ofta är spelningar något som jag ser fram emot, något som ger mig lite mening i livet. Dagen efter finns den meningen inte kvar längre, det finns inte längre något att se fram emot. Så jag har åter sjunkit ner i passivitet.
/Charlyene - tomhet och meningslöshet
Läs även andra bloggares åsikter om spelning, time again, street dogs, flogging molly, antiklimax, passivitet
Kommentarer
Postat av: Zilch
Kan inte du bara komma hit så kan vi vara miserabla tillsammans? Ledset med ett leende.
Postat av: Charlyene
Till Zilch:
Du anar inte hur lockade det låter...
Trackback
