Borders and boundries, del III
Egentligen började jag skriva om gränser och kategoriseringar i helt fel ände. För den grundläggande frågan inom sociologi är trotts allt den som brukar uttryckas struktur vs. agentskap.
Detta är en komplex fråga, som innehåller det grundläggande ställningstagandet som jag egentligen så förtvivlat kämpar med: Vem definierar din position?
Strukturalisterna anser att andra definierar din position. Föds du till kvinna, föds du också in till en position som kvinna, dvs andra definierar dig som kvinna och därmed också till en position som underställd mannen.
De som lutar mer åt ett agentskaps-perspektiv säger att inga strukturer finns, det är upp till dig själv att bryta normen. Normer ser de som långvariga handlingsmönster, som människor upprepar gång på gång. Det är därmed möjligt att som enskild invid bryta mot detta, och därmed också bryta handlingsmönstret.
Strukturalisterna vänder sig mot det sistnämna och säger att trots att enskilda individer kan bryta ett mönster, finns mönstret fortfarande kvar och att strukturen liksom trycker på utifrån, den lever sitt eget liv oberoende av människors handlingar. Det är naturligtvis problematiskt, eftersom människor så desperat gärna vill se sig som fria att handla såsom det själva passar dem, och inte vill se sig själva som intvingade i en mall. Ett exempel är kvinnor som tror sig "välja" att stanna hemma med barnen medan maken arbetar av egen "fri" vilja.
Needless to say, är jag strukturalist även om jag komplicerar förhållandet genom att närma mig poststrukturalisterna, som egentligen är jävligt jobbiga typer som bara skall strula till allting.
Men detta är pudelns kärna: Vem deinfierar dig? Och vem värderar den definitionen?
Läs även andra bloggares åsikter om definition, position, struktur, agentskap, kategorisering, problematisering
Detta är en komplex fråga, som innehåller det grundläggande ställningstagandet som jag egentligen så förtvivlat kämpar med: Vem definierar din position?
Strukturalisterna anser att andra definierar din position. Föds du till kvinna, föds du också in till en position som kvinna, dvs andra definierar dig som kvinna och därmed också till en position som underställd mannen.
De som lutar mer åt ett agentskaps-perspektiv säger att inga strukturer finns, det är upp till dig själv att bryta normen. Normer ser de som långvariga handlingsmönster, som människor upprepar gång på gång. Det är därmed möjligt att som enskild invid bryta mot detta, och därmed också bryta handlingsmönstret.
Strukturalisterna vänder sig mot det sistnämna och säger att trots att enskilda individer kan bryta ett mönster, finns mönstret fortfarande kvar och att strukturen liksom trycker på utifrån, den lever sitt eget liv oberoende av människors handlingar. Det är naturligtvis problematiskt, eftersom människor så desperat gärna vill se sig som fria att handla såsom det själva passar dem, och inte vill se sig själva som intvingade i en mall. Ett exempel är kvinnor som tror sig "välja" att stanna hemma med barnen medan maken arbetar av egen "fri" vilja.
Needless to say, är jag strukturalist även om jag komplicerar förhållandet genom att närma mig poststrukturalisterna, som egentligen är jävligt jobbiga typer som bara skall strula till allting.
Men detta är pudelns kärna: Vem deinfierar dig? Och vem värderar den definitionen?
/Charlyene - gör mig själv än mer förvirrad
Läs även andra bloggares åsikter om definition, position, struktur, agentskap, kategorisering, problematisering
Kommentarer
Trackback
