a-kassan och facken
Det har pratats mycket om höjningen av a-kassan. Sven Otto Litorin påstår att stadsbudgeten måste ses som en helhet och kan därmed argumentera för de ca 13 miljarder kronor som kommer att bli över i vinst. Många skulle nog hålla med honom om detta, att stadsbudgeten inte kan förväntas vara uppdelad eftersom vi lever i ett samhälle som inte fungerar på detta vis. Jag skulle dock vilja säga en sak till, en sak som faktiskt inte har nämnts tidigare, om denna a-kassereform.
Den splittrar arbetarna från facken. Inte på ett alldeles tydligt och glasklart sätt, men i långa loppet kommer detta att bli en konsekvens. Tänk dig själv: Du jobbar och vill naturligtvis behålla så mycket som möjligt av de pengarsom du tjänar. Om du väljer att gå med i facket avstår du en liten del av dessa pengar för att få en extra trygghet. Samma sak har gällt med a-kassan. Eftersom många (men ändå inte alla) som är med i a-kassan också är med i facket och eftersom det är fackförbunden som ser till att du betalar din a-kasseavgift kommer den räkning som du får hem höjas trots att fackförbundet inte har ökat sin avgift. Många kommer förmodligen att koppla samman dessa och se det som att det inte är värt att vara med i facket, eftersom man betalar för mycket i vilket fall som helst. Speciellt när a-kassan blir obligatorisk.
Vad kommer då människor att göra? Förmodligen gå ur facken, eller de unga kommer aldrig att gå med i ett fackförbund. De kommer att nöja sig med att vara med i a-kassan eftersom den avgiften är så hög. En splittring har uppstått och arbetarna kommer att sakna ett skydd som under lång tid har varit deras enda och som även på senare tid har kämpat för deras rättigheter i både stort och smått.
Facken är inget som man skall ta lätt på även om man bortser från deras historiska förmåga till reform. De kämpar varje år med löneförhandlingar, de kämpar för enskilda arbetare och om det skyddet tas bort kommer ännu en spricka att uppstå mellan arbetsköpare och arbetstagare. Facken har sina brister, det kan jag hålla med om, men är det inte bättre att förbättra något som fungerar iaf hyfsat istället för att alienera fattiga arbetare?
Den splittrar arbetarna från facken. Inte på ett alldeles tydligt och glasklart sätt, men i långa loppet kommer detta att bli en konsekvens. Tänk dig själv: Du jobbar och vill naturligtvis behålla så mycket som möjligt av de pengarsom du tjänar. Om du väljer att gå med i facket avstår du en liten del av dessa pengar för att få en extra trygghet. Samma sak har gällt med a-kassan. Eftersom många (men ändå inte alla) som är med i a-kassan också är med i facket och eftersom det är fackförbunden som ser till att du betalar din a-kasseavgift kommer den räkning som du får hem höjas trots att fackförbundet inte har ökat sin avgift. Många kommer förmodligen att koppla samman dessa och se det som att det inte är värt att vara med i facket, eftersom man betalar för mycket i vilket fall som helst. Speciellt när a-kassan blir obligatorisk.
Vad kommer då människor att göra? Förmodligen gå ur facken, eller de unga kommer aldrig att gå med i ett fackförbund. De kommer att nöja sig med att vara med i a-kassan eftersom den avgiften är så hög. En splittring har uppstått och arbetarna kommer att sakna ett skydd som under lång tid har varit deras enda och som även på senare tid har kämpat för deras rättigheter i både stort och smått.
Facken är inget som man skall ta lätt på även om man bortser från deras historiska förmåga till reform. De kämpar varje år med löneförhandlingar, de kämpar för enskilda arbetare och om det skyddet tas bort kommer ännu en spricka att uppstå mellan arbetsköpare och arbetstagare. Facken har sina brister, det kan jag hålla med om, men är det inte bättre att förbättra något som fungerar iaf hyfsat istället för att alienera fattiga arbetare?
Kommentarer
Trackback
