Tankar

Nackdelen med psyket (eller snarare en av dem) är att jag har så mycket tid att tänka. Visst umgås jag lite med den övriga populationen, men jag spenderar ändå mycket tid ensam. Och då börjar tankarna snurra i huvudet.

Inatt, när min Nozinan inte fick mig att somna, funderade jag på varför de direkt när jag lades in satte mig på Cipralex (antidepp). Är det självklart så att bara för att man inte längre vill leva så är man automatiskt deprimerad? Visst, Cipralex skall även hjälpa mot ångest, men jag får ju även ångestdämpande. So what's the deal med att alltid trycka i patienter antidepp? Jag som avskyr dem dessutom, för att jag får sådana biverkningar.

Imorgon får jag förhoppningsvis prata med läkaren. Jag skall säga åt honom att jag vägrar ta skiten. Så får jag se vad han säger.

/Charlyene - inte hoppfull

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0