charlyene against the world

Nu är det fanimej dags att ändra på något! Jag kan inte fortsätta leva såhär, i en dimma av overklighet och noll tidsuppfattning. Endast almanackan ger mig stöd att räkna ut hur länge sedan det var som jag kom hem från slutenvården, men i min hjärna hade det lika gärna kunnat vara ett år sedan, eller en dag. Tid spelar ingen roll, allting rullar på eller står still. Förändring är varken god eller ond, det är bara förändring; men något måste göras!

I min trötthet lyckades jag idag klämma i mig en skriva bröd till frukost. Problemet med brödskivan, och det som startade mitt hat mot mitt eget liv, var att brödskivan var möglig. Två tuggor hade slunkit ner när jag undrade över den äckliga smaken, vänder på skivan och ser det gröna storma mot mig. Naturligtvis rusar jag för att kräkas, men trots hulkande tills tårarna rann kom det knappt upp något alls.

Whatever om jag blir sjuk, whatever om det är skadligt. Det är ÄCKLIGT och jag förstår inte hur jag kan låta mig sjunka till en nivå där mögligt bröd är något som existerar i mitt hushåll.


Läs även andra bloggares åsikter om förändring, mögel, liv, existens