Ilskan river sönder mig
Idag har jag inte lyckats få i mig någon mat förutom en muffin som jag tryckte i mig runt 10 imorse. Allt annat har äcklat mig (troligtvis för att jag ställde mig på vågen och såg hur tung jag är), och jag har helt enkelt struntat i att äta. Men ilskan har gett mig kraft till att både promenera, motionscykla, dammsuga och blåsa upp små situationer till gigantiska proportioner.
Jag är arg på mig själv för att jag inte gick till psykologen igår. Jag är arg för att jag inte svarade i telefon när min läkare ringde igår för att höra hur det var med mig. Jag är arg för att jag missade samtalet han ringde idag. Men jag är ännu mer arg för att hans meddelande på mitt mobilsvar inte går att tyda, förutom "om du inte svarar i telefon kan jag inte ändra i din behandling eller medicinering". Nähä? Så om jag inte svarar, för att jag ligger på golvet och slår mig själv i huvudet, så skall jag skuldbeläggas? Din dumme jävel!
Jag vill skära, skära, skära... Det är allt som snurrar i mitt huvud just nu. Jag vet inte om jag kan stå emot det, trots Stesolid 3 gånger min maxdos. FAN!!! FAN!!! FAN!!!
/Charlyene - frustrerad och skuldbelagd
Läs även andra bloggares åsikter om ilska, psykisk instabilitet, må dåligt, psykisk cancer, skuldbeläggning, självskadebeteende, skära mig själv
Fan, jag är ju den sista som ska säga nåt... men gör inget, du vet, dumt. Nej, fel ordval. Gör inget onödigt, tror jag är bättre. Ett samtal till psykakuten eller nåt liknande är däremot inte onödigt. Bara som ett tips från nån som också suttit där på golvet och bara skrikit.
Apropå FK, http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3562157.ab
Till Fjärilen:
Tack!
Till Linlin:
Darling, jag tycker det är så fel att säga som du gör "jag är ju den sista som ska säga nåt". Är det inte så att de som själva vet hur det är att sitta på golvet och skrika, eller att ta livet av sig för den delen, är de FÖRSTA som skall säga något, för de kan förstå känslan? Om en random gråsvensson kommer upp och knackar mig på axeln och säger: "Du, ta inte livet av dig" så skulle jag nog smälla till personen i fråga riktigt hårt mitt under ögat så att ett ben bryts. Men när andra som mår kasst säger det, kan jag ta det till mig på ett annat sätt.
Anyways. I'm still here och idag ska jag inte dö eller skada mig själv, för jag är fan starkare än demonerna. :-)
*stor kram*