Om etiska principer och den tidigarelagda julhandeln

Jag önskar att jag vore en person som stod för mina etiska principer. However; I am not. Det finns tusentals tillfällen då jag har sagt en sak och agerat tvärtemot. I do not practise what I preach. Ett exempel där detta blir tydligt är nu när julen tycks närma sig. Jag gillar inte julen, den är, för mig, en konstig högtid som mest tycks göra explicit hur påtvingade familjeband egentligen är. Jag motsätter mig även affärernas allt tidigare julhandel - julpynt började säljas på Åhléns redan innan Halloween (vilket för övrigt är den enda högtid jag ser någon mening med, eftersom jag är pro att hedra de döda), satsumas har sålts i mataffärerna i flera veckor nu, tillsammans med pepparkakor och små juliga ting börjar dyka upp, som tex pepparkaksglass och polkagrisstänger.

För någon som är mest likgiltigt, men också lite avogt, inställd till julen är detta är en plåga. Eller mer korrekt uttryckt: det mesta är en plåga, men samtidigt finns det ett litet inre jag som myser över detta. För jag älskar satsumas, jag kan äta pepparkakor i mängder under vinterhalvåret och vi skall inte börja tala om polkagrisar.

Så tro inte på mig när jag säger att jag motsätter mig den tidigarelagda julhandeln: I själva verket sitter jag redan med både satsumas och pepparkakor i mitt knä och bara njuter.

/Charlyene - falsk

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Kommentarer
Postat av: chaos

Ingenting ont som inte har något gott med sig. ;)



Men visst är det för tidigt att börja sälja julsaker och julpynta i affärerna. Jag tycker det blir tidigare och tidigare varje år... Jag gillar julen, om man nu bortser från den press och stress den innebär. Jag tycker om att baka, julpynta, slå in klappar och göra julgodis. För att inte tala om mina barns glittrande ögon på julafton! Men som borderlinebrud så riskerar jag också att förstöra hela julmysstämningen, för när pressen blir för stor spårar jag ofta ur och blir elak, martyrisk och hemsk i största allmänhet. Så pepparkakor och satsumas till trots, ser jag fram emot julen med skräckblandad förtjusning.



Och jag håller med dig om att det också kan ställas på sin spets, det här med familjen och att man ska vara glada och lyckliga tillsammans på julen. Oavsett hur trasig familjerelationen i verkligheten är. Det kanske föresten är det som mest gör att jag spårar ur i juletid.



Passa på och njut av pepparkakorna och citrusfrukterna (vad heter satsumas egentligen i pluralis? Satsumasarna... s Det låter ju inte klokt!) och sköt om dig!



2008-11-04 @ 10:03:28
URL: http://chaos-borderline.blogspot.com
Postat av: Charlyene

Till chaos:



Det blir tidigare och tidigare varje år. Det är bara två år sedan jag tänkte att det var konstigt att de började med julpynt i handeln veckan efter halloween. I år började de INNAN!



För mig är julen meningslös. Jag känner inget som helst samband med min familj, och att då påtvingas att förklara varför jag inte vill fira jul med dem, gör mest att jag känner mig ensam. Men jag kan på sätt och vis förstå dem som gillar den. Jag hoppas att du får en stressfri och opressad jul.



Och ja, jag tror faktiskt att det heter satsumasarna... :-)



Kram!

2008-11-04 @ 14:32:08
URL: http://charlyene.blogg.se/
Postat av: Candy

Jag är inte särskilt förtjust i julen... lyckligtvis ska jag och min pojkvän vara själva då, så vi kan fira den som vi vill. Antagligen blir det bara jag och han, en flaska whiskey, lite choklad och någon film. Kanske köper vi något fint åt varandra efter mellandagsreorna. Jag är inte förtjust i köphysterin, stressen, kaoset av människor och släktmiddagar. Och jag håller med om att det är för tidigt att börja sälja julpynt redan! Men pepparkakor och satsumas kan man ju mumsa året om utan att det måste ha nåt med julen att göra... >_<

2008-11-04 @ 16:41:55
Postat av: Charlyene

Till Candy:



Det är inte det att jag ogillar julen som sådan egentligen. Visst, jag har väl något emot att allting skall vara så jäkla glättigt och glatt, men egentligen tycker jag mest att julen är meningslös. Högtider har för mig aldrig spelat någon större roll, och att fira jul känns mest som om en skall göra det för att alla andra gör det. Jag har dock svårt att så meningen med det...

2008-11-04 @ 22:28:06
URL: http://charlyene.blogg.se/
Postat av: Candy

Nä, högtider känns rätt meningslöst. Idén med julen kanske är god, men det känns så påtvingat för mig. Ingenstans slipper en undan den heller. Därför kan jag inte direkt säga att jag kommer att fira jul i år, kanske snarare att jag kommer att tillbringa den på det sätt som jag allra helst vill- med min pojkvän, utan stress över mat och julklappar samt utan irriterande släktingars sällskap. Vill jag lysa upp höstmörkret/vintermörkret eller ge bort presenter kan jag göra det vilken tid som helst på året. Det måste inte vara just vid jul. Varför skall folk som bråkar 364 dagar om året plötsligt vara supersams på julafton... vilket ändå slutar med bråk på grund av den ansträngda glättigheten..? Suck.

2008-11-04 @ 22:56:11
Postat av: Charlyene

Till Candy:



Ungefär så känner jag också. Vet dock inte riktigt hur jag skall fira jul. Kanske spenderar jag den ensam, kanske hänger jag lite med Mannen, kanske jag till och med åker ut till mina föräldrar och äter lite mat. Jag får se helt enkelt... Tycker bara det är synd att behövas stressas in i någon form av "julanda" genom att butikerna redan nu börjar pressa på om denna "underbara" högtid...

2008-11-05 @ 10:17:19
URL: http://charlyene.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0