Jag skiter i allt?
Jag skiter i att jag missade min tid hos psykologen igår, det kommer nya chanser att gå dit och jag orkar som sagt inte prata med någon just nu.
Jag skiter i att jag sov till 12 idag, trots att alarmet ringde vid nio.
Jag skiter i att jag inte har ätit något sedan i onsdags förmiddag, förutom en satsumas som jag klämde i mig igår.
Jag skiter i att jag luktar svett och andra kroppsutsöndringar för att jag inte har duschat ett bytt kläder på flera dagar. Vem skulle må dåligt av det, jag träffar ju ändå ingen?
Jag skiter i att jag inte hittar något i min lya, eftersom jag inte har orkat städa. Varför bry sig om att hitta något när jag ändå inte gör något?
Jag skiter i att flugorna har kalas på mina smutsiga kaffekoppar.
Jag skiter i att jag snart har slut på cigg och inte kommer att gå till affären för att köpa nya. En positiv aspekt av mitt nya, passiva mönster är uppenbarligen att jag röker mindre, för jag orkar inte bry mig ens om mitt beroende.
Jag skiter i att jag är avtrubbad, och inte kan hantera det.
Jag skiter ABSOLUT i det inre kaos som jag borde känna, men som jag ABSOLUT inte kan hantera.
Läs även andra bloggares åsikter om depressivitet, avtrubbad, skiter i allt, borderline
Jag vet. Vi väljer vårt liv. Tyvärr. Det finns ingen annan som kan göra något åt det och vi väljer våra svårigheter för de är så tryggs oh sanna etc etc.
Visst, det finn ett antal enehter alkohol i min kropp, som det gjort hela veckan men det fråntar inte att vi alla väljer vår egen verklighet. FUCK IT säger jág.
Konstruktivt, vem bryr sig. Och försök inte fixa mig nu kära bloggvän som du gör med alla andra. Så fort du "fixar" så tar du ett skönt och otillfredställande avstånd från dig själv. Dvs att folk läser dig pga igenkännande men vill också ha råd / eller du k
nner dig tvungen att gfe dem det för du vet ju det, du vet ur det fungerar etc.
Nu är detta ett möjligt fylleinlägg men inget i mina tankar är osant. Dinda tankar är fortafarnde mina, de tidigare dvs. Idag finns frosten och ibland behöver man den för att överleva.
Till Zilch:
Visst har du rätt i att jag försöker "fixa" andras liv, när jag inte klarar av att fixa mitt eget. Det är, som du skriver, tryggt och säkert. Det är så mycket lättare att bry sig om andra än sig själv.
Men det förtar inte mitt medkännande...
Drömde att jag pratade med dig inatt. Det var mycket spännande och förlösande.
Dessutom märker jag att mitt tidigare inlägg har en något hetsig ton, vilket är något jag känner väl igen hos mig när något bubblat länge där inuti. Men jag hoppas och tror att jag menade aldrig att "hoppa på" dig. Jag bryr mig tydligen om dig bara... =)
Till Zilch:
Jag tror att om du och jag träffades IRL skulle vi kunna ha väldigt spännande samtal.
Och bry dig inte om den hetsiga tonen, visst märkte jag av den, men jag tog inte illa vid mig.
