Ett döende löv

Jag har sovit 10 timmar. Det är dubbelt så mycket som jag brukar. Det borde kännas bra. Men nej... I typisk Charlyene-anda känner jag mig lat, oduglig, och ganska miserabel. Som ett döende löv som patetiskt faller mot marken där alla de andra döda löven redan ligger.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0