Death and destruction

Det gick inte som jag ville igår. Visst, vi åt middag, vi drack drinkar och snackade. Men jag sydde inget på lapptäcket, och snacket var inte trevligt. Det rörde upp massa gammal skit. Alla lögner och all idioti. Jag har skadat människor som inte förtjänar det. Om, och om, och om igen. Och det finns ingen som känner mig. Inte ens jag själv...

Jag mår riktigt kasst. Jag vill ta den där lilla fruktkniven jag äger som har en så vacker spets och dra den längs underarmen. Riktigt djupt.

Jag vet att jag säger att jag vill ha känslor. Jag vet att jag säger att jag vill vara en riktig människa, som känner saker och handskas med dem. Men nej... När känslorna väl är här, när ångesten river i mig som om den kommer att klösa sönder mig inifrån - då vill jag inte mer. Jag har ångrat mig. Snälla, låt mig gå tillbaka till att vara den känslokalla sociopat som jag har varit under de senaste åren.

Eller döda mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0