Inte lycklig, men det är bra ändå
För en gångs skull har jag sovit hyfsat bra. Med hjälp av en Zolipdem och Mannens armar kring mig fick jag nio timmars sömn totalt, med enbart två avbrott. Det är konstigt hur det som skrämmer mig mest (närhet) kan vara så tryggt. Och att det ena avbrottet bestod av att vakna halv fem på morgonen och äta godis - det är faktiskt inte så jäkla fel.
Mannen gör mig inte lycklig. Jag blir inte lycklig bara för att jag har någon som stolt deklarerar hur mycket han tycker om mig eller hur snygg jag är. Eller att jag är snäll, trevlig och lätt att prata med. Jag blir inte lycklig för att sexet är trevligt eller för att han ger mig kaffe. Men ögonblicken då jag får lite lugn och ro, ögonblicken då jag skrattar och ser världen i andra färger i svart eller vitt, blir några fler. Och det är allt jag kräver just nu.
Mannen vill inte ha ett förhållande just nu. Inte för att han inte vill ha mig, eller ha en flickvän, utan för att han måste prioritera andra saker först. Som tex att hålla sig nykter. Som alkoholist/narkoman måste nykterheten komma först. Före mig, före hans jobb (tatuerarlärling :-)), till och med före hans son. Det känns lite jobbigt. Men samtidigt är det skönt att veta att det finns en bra anledning till att inte stressa. Han vill ha varit nykter ett år först. Det är två månader kvar tills dess. Två månader då jag kan ta tid på mig att inte bara kasta mig in i ett förhållande - så som jag alltid har gjort förut. Så även om det är lite jobbigt är det ändå okej.
Och jag kan fortfarande inte sluta tänka på honom.
Läs även andra bloggares åsikter om kärlek, dejting, förhållande, lycka, stress, ta det lugnt
Mannen gör mig inte lycklig. Jag blir inte lycklig bara för att jag har någon som stolt deklarerar hur mycket han tycker om mig eller hur snygg jag är. Eller att jag är snäll, trevlig och lätt att prata med. Jag blir inte lycklig för att sexet är trevligt eller för att han ger mig kaffe. Men ögonblicken då jag får lite lugn och ro, ögonblicken då jag skrattar och ser världen i andra färger i svart eller vitt, blir några fler. Och det är allt jag kräver just nu.
Mannen vill inte ha ett förhållande just nu. Inte för att han inte vill ha mig, eller ha en flickvän, utan för att han måste prioritera andra saker först. Som tex att hålla sig nykter. Som alkoholist/narkoman måste nykterheten komma först. Före mig, före hans jobb (tatuerarlärling :-)), till och med före hans son. Det känns lite jobbigt. Men samtidigt är det skönt att veta att det finns en bra anledning till att inte stressa. Han vill ha varit nykter ett år först. Det är två månader kvar tills dess. Två månader då jag kan ta tid på mig att inte bara kasta mig in i ett förhållande - så som jag alltid har gjort förut. Så även om det är lite jobbigt är det ändå okej.
Och jag kan fortfarande inte sluta tänka på honom.
/Charlyene - som tror att äkta kärlek enbart kan komma om man har tålamod
Läs även andra bloggares åsikter om kärlek, dejting, förhållande, lycka, stress, ta det lugnt
Kommentarer
Trackback
