charlyene against the world

Inatt drömde jag att jag var med i en massdemonstration. Jag minns inte vad det var vi demonstrerade för/mot, men det var viktigt. Och så kom pansarvagnarna... Och militärer med maskingevär och pistoler. Och jag lade mig platt på marken, tillsammans med två barn, medan mina vänner bildade kedja längst fram i tåget. Jag vaknade i panik, sekunden efter att jag hade blivit skjuten.

Jag är trött på dessa drömmar, som får mig att vakna i panik. Jag är utmattad efter att inte ha sovit en hel natt sedan... I don't know when. Och jag vet att jag är bitchig och gnäller. Jag tänker på alla som har små barn som inte sover ut en hel natt på flera år. Men jag förstår inte hur jag ska överhuvudtaget orka tänka...