Att bestämma sig snabbt
Strax före fyra sätter jag mig på vagnen för att åka och möta E. Jag gillar personer som inser att man kan bestämma något på en minut. En fika, en öl, en promenad. Bara: "Hej, ska vi mötas i stan?" "Javisst, jag ska bara dra på mig jackan och hitta nycklarna, så går jag hemifrån." "Fint, syns snart." Inte för att samtalet riktigt gick till så, men nästan...
Efter två koppar kaffe och E's underbara insikter om hur man löser saker och ting drar vi hem till mig för att kolla böcker och kläder. Vi har inte samma storlek jag och E, vilket leder till något roliga situationer. Underbart.
Nu: två propavan och en macka. Sedan sömn.
Efter två koppar kaffe och E's underbara insikter om hur man löser saker och ting drar vi hem till mig för att kolla böcker och kläder. Vi har inte samma storlek jag och E, vilket leder till något roliga situationer. Underbart.
Nu: två propavan och en macka. Sedan sömn.
Kommentarer
Postat av: Vingklippt
Jag hoppas att man fortfarande är en hel människa. Men om jag bara skull bli en halv, så får det duga. Jag förstår hur du menar. Just nu är ungefär 98% av mej sjukt. Så det är svårt att föreställa sej något annat. Jag hoppas att det finns något mer, långt där inne. Att det bara är bortglömt/undangömt. Jag vågar egentligen inte tro något annat.
Trackback
