Inside a Cutter's Mind
Okej. Så jag har läst ut:
Inside a Cutter's Mind - Understandning and Helping Those Who Self-Injure
av Jerusha Clark & Earl Henslin.
Boken handlar om de människor som skadar sig själva. Den tar upp olika former av självskadebeteende, exempelvis skära sig själv, bränna sig, medvetet bryta egna ben, etc. I första hand vänder sig boken till anhöriga, och försöker förklara varför människor skadar sig själva, och vad man som anhörig kan göra för att ge stöd. Den vänder sig mot att självskadare enbart är uppmärksamhetssökande eller bara "går igenom en fas", och försöker istället ge en mer nyanserad bild. Tonvikt läggs vid att den självskadande är uppfylld av känslor (negativa sådana) som han/hon varken kan hantera eller uttrycka, och därför blir självskadandet ett slags förmedlande av känslor genom den egna kroppen. Vad oförmågan till att hantera och uttrycka känslor kommer från till en början diskuteras även, och där läggs vikt vid emotionell, psykisk eller fysisk misshandel i barndom.
Boken är ganska ytlig och har en stark ton av populärvetenskap. Men visst, den är lättläst och inte alltför snett ute. Förutom när det gäller en sak: Religion. Clark är uppenbarligen kristen, och verkar anse att tro är ett viktigt verktyg för att den självskadande skall sluta med detta beteende och hela sig själv. Så pass viktigt att ett helt kapitel har ägnats åt andlighet. För mig, som ateist, är det både fånigt och nedslående, ungefär som att man aldrig kan bli frisk från självskadande beteenden om man inte accepterar Jesus i sitt liv. Detta gör det svårt för mig att ta till mig boken, även om den har en del poänger.
Dessutom är det svårt att ta böcker som dessa på allvar, eftersom de bara räknar upp de mest vanliga formerna av självskadebeteende. Böckerna känns pga detta förenklade och populariserade, för att inte tala om exkluderande. Boken tar också alltför lätt på det enorma behov som självskadebeteende kan skapa, ett behov som blir ett beroende.
/Charlyene - som anser att människor borde tro mer på sig själva och mindre på gud
Läs även andra bloggares åsikter om bok, böcker, bokrecension, självskadebeteende, religion
Inside a Cutter's Mind - Understandning and Helping Those Who Self-Injure
av Jerusha Clark & Earl Henslin.
Boken handlar om de människor som skadar sig själva. Den tar upp olika former av självskadebeteende, exempelvis skära sig själv, bränna sig, medvetet bryta egna ben, etc. I första hand vänder sig boken till anhöriga, och försöker förklara varför människor skadar sig själva, och vad man som anhörig kan göra för att ge stöd. Den vänder sig mot att självskadare enbart är uppmärksamhetssökande eller bara "går igenom en fas", och försöker istället ge en mer nyanserad bild. Tonvikt läggs vid att den självskadande är uppfylld av känslor (negativa sådana) som han/hon varken kan hantera eller uttrycka, och därför blir självskadandet ett slags förmedlande av känslor genom den egna kroppen. Vad oförmågan till att hantera och uttrycka känslor kommer från till en början diskuteras även, och där läggs vikt vid emotionell, psykisk eller fysisk misshandel i barndom.
Boken är ganska ytlig och har en stark ton av populärvetenskap. Men visst, den är lättläst och inte alltför snett ute. Förutom när det gäller en sak: Religion. Clark är uppenbarligen kristen, och verkar anse att tro är ett viktigt verktyg för att den självskadande skall sluta med detta beteende och hela sig själv. Så pass viktigt att ett helt kapitel har ägnats åt andlighet. För mig, som ateist, är det både fånigt och nedslående, ungefär som att man aldrig kan bli frisk från självskadande beteenden om man inte accepterar Jesus i sitt liv. Detta gör det svårt för mig att ta till mig boken, även om den har en del poänger.
Dessutom är det svårt att ta böcker som dessa på allvar, eftersom de bara räknar upp de mest vanliga formerna av självskadebeteende. Böckerna känns pga detta förenklade och populariserade, för att inte tala om exkluderande. Boken tar också alltför lätt på det enorma behov som självskadebeteende kan skapa, ett behov som blir ett beroende.
/Charlyene - som anser att människor borde tro mer på sig själva och mindre på gud
Läs även andra bloggares åsikter om bok, böcker, bokrecension, självskadebeteende, religion
Kommentarer
Postat av: Peter Ingestad
Peter Ingestad, bloggpoet & nervvrak:
http://kraxpelax.blogspot.com/
http://nattljuset.blogspot.com/
Smakprov:
Ingenting liknar
blixtens enorma stillhet
över ett skogsbryn.
Postat av: Charlyene
Sorry Peter, jag har jäkligt svårt för poesi. Men tack för tipset ändå!
Trackback
