charlyene against the world

Idag när jag var jävligt less på GAIS som förlorade med 4-0 mot Hammarby och på IFK som vann jävla SM-guldet (those bastards!) städade jag i min bokhylla. (Det är vad jag gör när jag inte är på topp - sorterar, katalogiserar och organiserar - på ett nästan maniskt vis bör väl tilläggas.) Och jag hittade där gamla anteckningsböcker - från ca ett år tillbaka. Jag hittade bland annat ett litet textstycke som jag hade skrivit under en föreläsning förra hösten, och av någon anledning slog det mig som så perfekt och självklart just för idag. Det löd:

Jag blöder ord, min kära,
ord av tindrande kristall.
Jag låter dem droppa ner
på gräset,
för att bilda en pöl
av meningar.
Samlade blir de till
ett språk.