Den fria viljan
Hur kan man undgå sitt öde, undrade en vän till mig. Det är en felaktigt ställt fråga sade jag - ett öde kan man inte undgå, det ligger i ordets inneboende mening - istället bör man fråga sig om ödet existerar.
När man läser sociologi får man lära sig ett av ämnets dualiteter, nämligen struktur - agentskap. Det är lite krångligt att förklara, men man skulle kunna säga att struktur betecknar att vi föds in i en postion (tex ekonomisk, social, kulturell, könslig etc.) och att vi därigenom att mer eller mindre förutbestämda att ta vissa vägar i livet. Som kvinna väljer jag inte naturvetenskapliga ämnen, om jag gör det ses det som ovanligt, bara för att ta ett exempel.
Agentskap å andra betecknar människans inneboende handlingskraft och hennes handlingar. Om struktur är tvång är agentskap frihet. Som kvinna kan jag välja vad jag vill är tanken.
Ofta ses detta som en dualism som inte riktigt passar ihop. Man brukar säga att strukturer determinerar eller villkorar våra liv. Determinism betyder inget handlingsutrymme alls - föds du till kvinna föds du in i vissa ramar som du aldrig kan ta dig ur, du är fast. Villkorad innebär att man har lite mer handlingsutrymme - men fortfarande att det krävs massor av kraft för att ta dig ur det som tex ditt kön förutbestämmer dig till.
Den determistiska strukturalismen känns lite som ett amor fati - kärlek till ödet. Visst vi har våra positioner och vi kan inte ta oss ur dem, men varför skulle vi? Vi älskar ju dem. De leder sjuksköterskorna till att tro att de har valt sitt yrke själva för att de är intresserade av det, inte för att strukturerar bjöd dem till det istället för att tex bli hjärtkirurg.
Okej, så det här är krångligt och jobbigt och ingen som jag känner har någonsin riktigt lyckats att reda ut det. Ingen sociolog som jag har läst har heller riktigt lyckats att reda ut det heller för den delen. Men det är en fråga som jag önskar att så många fler kunde fundera över och, lite tillspetsat, kan man ställa den såhär: Har människan en fri vilja? Och om ja - kan vi använda oss av den?
När man läser sociologi får man lära sig ett av ämnets dualiteter, nämligen struktur - agentskap. Det är lite krångligt att förklara, men man skulle kunna säga att struktur betecknar att vi föds in i en postion (tex ekonomisk, social, kulturell, könslig etc.) och att vi därigenom att mer eller mindre förutbestämda att ta vissa vägar i livet. Som kvinna väljer jag inte naturvetenskapliga ämnen, om jag gör det ses det som ovanligt, bara för att ta ett exempel.
Agentskap å andra betecknar människans inneboende handlingskraft och hennes handlingar. Om struktur är tvång är agentskap frihet. Som kvinna kan jag välja vad jag vill är tanken.
Ofta ses detta som en dualism som inte riktigt passar ihop. Man brukar säga att strukturer determinerar eller villkorar våra liv. Determinism betyder inget handlingsutrymme alls - föds du till kvinna föds du in i vissa ramar som du aldrig kan ta dig ur, du är fast. Villkorad innebär att man har lite mer handlingsutrymme - men fortfarande att det krävs massor av kraft för att ta dig ur det som tex ditt kön förutbestämmer dig till.
Den determistiska strukturalismen känns lite som ett amor fati - kärlek till ödet. Visst vi har våra positioner och vi kan inte ta oss ur dem, men varför skulle vi? Vi älskar ju dem. De leder sjuksköterskorna till att tro att de har valt sitt yrke själva för att de är intresserade av det, inte för att strukturerar bjöd dem till det istället för att tex bli hjärtkirurg.
Okej, så det här är krångligt och jobbigt och ingen som jag känner har någonsin riktigt lyckats att reda ut det. Ingen sociolog som jag har läst har heller riktigt lyckats att reda ut det heller för den delen. Men det är en fråga som jag önskar att så många fler kunde fundera över och, lite tillspetsat, kan man ställa den såhär: Har människan en fri vilja? Och om ja - kan vi använda oss av den?
Kommentarer
Trackback
