Vardag, islam och självcensur

Tiden lunkar på och vi fastnar lätt i våran vardag. En förändring innebär alltid ett uppbrott med det gamla, något som kan vara jäkligt jobbigt. Jotack, känner mig fastlimmad i en värld som består av kaffe, cigg och havregrynsgröt. Och x antal piller. Den dagen när det är dags att förändra detta, kommer jag att våga? Kommer jag att ha ork? Eller kommer jag att fortsätta i invanda fotspår?

----

Islam är vår tids största hot,
om man skall tro mediedebatten. Som om islam vore en homogen grupp, fylld av enbart terrorister och patriarkala värderingar. För min del får de gärna bygga en moské i Biskopsgården, gärna nära mitt hem. Jag kan inte påstå annat än att jag skulle njuta av att se människor gå dit - om inte annat för att det är skönt att se människor som fortfarande tror på något.

-----

Självcensur är den värsta formen av censur.
Med ständigt nya lagförslag som inskränker människors vardag och krossar deras integritet är det lätt att sluta våga säga saker. Demokrati kräver oberoende granskning. Snart finns den inte längre, om vi fortsätter på detta spår... Allt vi gör på nätet kan inom snart framtid komma att registeras av staten. Kommer jag att fortsätta blogga då? Jag är inte säker på det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0