Snö
Natten till igår föll den första snön hos mig. Jag vaknade upp, skulle gå ut på balkongen för att röka och vips, där var den! Inte mycket, inte så att allting var vitt, inte så att det kommer att stanna kvar speciellt länge. Men den fanns där.
Det är något speciellt med den första snön. Den får många att sucka och utbrista saker om juleljus och all den där julpyntningen som man bara ett par dagar innan har stört sig på i varenda jävla butik känns nu lite lockande. Men man tittat helst bara på den när ingen annan ser. Lite förstulet kikar man på glitter och kulor och man börjar fundera på om man skall ha små istappar eller stjärnor i den elektriska julgransbelysningen.
Snö är underligt. Det är bara fruset vatten, men det väcker så mycket känslor. Lycka, sorg och speciellt en känsla av att man vill kura ihop sig under en filt framför en brasa. Visst, det är många som stör sig på den. Människor som inte kan gå speciellt bra, människor som måste skrapa rutorna varje morgon, osv. Men många låter på något sätt livet gå lite långsammare. Världen blir lite tystare och slutar snurra så fort.
Är det för att vi inte har speciellt mycket snö i Göteborg? Är det för att det är en raritet som vi vördar den? Jag vet inte. Men jag har kramat säsongens första snöboll. Och det känns faktiskt jävligt bra!
Det är något speciellt med den första snön. Den får många att sucka och utbrista saker om juleljus och all den där julpyntningen som man bara ett par dagar innan har stört sig på i varenda jävla butik känns nu lite lockande. Men man tittat helst bara på den när ingen annan ser. Lite förstulet kikar man på glitter och kulor och man börjar fundera på om man skall ha små istappar eller stjärnor i den elektriska julgransbelysningen.
Snö är underligt. Det är bara fruset vatten, men det väcker så mycket känslor. Lycka, sorg och speciellt en känsla av att man vill kura ihop sig under en filt framför en brasa. Visst, det är många som stör sig på den. Människor som inte kan gå speciellt bra, människor som måste skrapa rutorna varje morgon, osv. Men många låter på något sätt livet gå lite långsammare. Världen blir lite tystare och slutar snurra så fort.
Är det för att vi inte har speciellt mycket snö i Göteborg? Är det för att det är en raritet som vi vördar den? Jag vet inte. Men jag har kramat säsongens första snöboll. Och det känns faktiskt jävligt bra!
Kommentarer
Trackback
