Tvätten och irritationen
Någonstans har jag läst att det främsta störningsmomentet för de som bor i lägenhet inte är andra grannars höga volym på musiken, deras nedskräpande av trapphus, deras griniga ungar som skriker - utan istället är det tvättstugan. Där grannar tvingas att samlas under ett tak för att se till att en har rena kläder.
Det är bråk om tvättider, vem som har bokat när och hur, det är bråk om städning och användning av maskinerna etc. Jag har oftast inte brytt mig så mycket - förrän idag.
Min tvättid började vid 11. Då hade jag inte ens klivit upp ur sängen. Men halv 12 stod jag nere vid tvättstugan, bara för att upptäcka att i mitt tvättrum (det finns tre) är det någon som fortfarande torkar sina kläder. Det i sig är inget problem, de får torka sina kläder så mycket jag vill tills jag behöver torktumlare och torkskåp. Problemet är att för att komma in i själva tvättstugan och våra tvättrum har vi små elektroniska brickor, som när tvättiden är slut säger att vi inte får komma in i tvättrummen. För att komma åt sin tvätt har alltså snyltarna ställt upp dörren. Och det är nu jag börjar bli irriterad. För jag vill inte ha min tvätt liggande i ett öppet rum då jag är medveten om att stölder förekommer. Men än mer vill jag inte att mina smutsiga trosor skall ligga på display så att den som önskar kan titta på dem!
Jag borde ha smällt igen dörren så att de snällt fick vänta tills jag kommer dit för att hämta deras tvätt. Men snäll som jag är låter jag den stå öppen och avreagerar mig här istället.
För här kommer det stora problemet in: Jag vet aldrig vad som är en passande reaktion. Hur långt får en gå, egentligen? Och av rädsla för att överreagera så underreagerar jag ständigt. Inte för att jag vet om jag gjorde det i det här fallet, egentligen. Jag vet inte vad som är "rätt" och "passande". En dag kanske jag vet hur jag skall göra i en situation som denna. Men troligtvis inte.
Läs även andra bloggares åsikter om tvätt, tvättstuga, irritation, borderline, reaktion, passande reaktion, underreagera, överreagera
Det är bråk om tvättider, vem som har bokat när och hur, det är bråk om städning och användning av maskinerna etc. Jag har oftast inte brytt mig så mycket - förrän idag.
Min tvättid började vid 11. Då hade jag inte ens klivit upp ur sängen. Men halv 12 stod jag nere vid tvättstugan, bara för att upptäcka att i mitt tvättrum (det finns tre) är det någon som fortfarande torkar sina kläder. Det i sig är inget problem, de får torka sina kläder så mycket jag vill tills jag behöver torktumlare och torkskåp. Problemet är att för att komma in i själva tvättstugan och våra tvättrum har vi små elektroniska brickor, som när tvättiden är slut säger att vi inte får komma in i tvättrummen. För att komma åt sin tvätt har alltså snyltarna ställt upp dörren. Och det är nu jag börjar bli irriterad. För jag vill inte ha min tvätt liggande i ett öppet rum då jag är medveten om att stölder förekommer. Men än mer vill jag inte att mina smutsiga trosor skall ligga på display så att den som önskar kan titta på dem!
Jag borde ha smällt igen dörren så att de snällt fick vänta tills jag kommer dit för att hämta deras tvätt. Men snäll som jag är låter jag den stå öppen och avreagerar mig här istället.
För här kommer det stora problemet in: Jag vet aldrig vad som är en passande reaktion. Hur långt får en gå, egentligen? Och av rädsla för att överreagera så underreagerar jag ständigt. Inte för att jag vet om jag gjorde det i det här fallet, egentligen. Jag vet inte vad som är "rätt" och "passande". En dag kanske jag vet hur jag skall göra i en situation som denna. Men troligtvis inte.
/Charlyene - önskar sig en egen tvättmaskin
Läs även andra bloggares åsikter om tvätt, tvättstuga, irritation, borderline, reaktion, passande reaktion, underreagera, överreagera
Kommentarer
Postat av: Linlin
Jag brukar helt sonika låsa med brickan så får de jävlarna vänta tills jag behagar komma ner...
Postat av: Charlyene
Till Linlin:
Hmm, borde kanske ha gjort det.
Trackback
