Hetsighet

Okej. Så kanske jag inte borde läsa sociologi. Varför? För att jag blir så jävla irriterad hela jävla fucking tiden. Döda vita män som tror att de är så jävla smarta - tro mig, det fullständigt kryllar av dem inom ämnet! WTF?!?!?

Kan inte någon vara lite ödmjuk för en gångs skull????

Eller är det bara jag som är liiiiiite för hetsig, månntro???

Sedan är terminen över...

Tentan är avklarad. Den skrevs på 1 timme och 10 minuter. Jag tror aldrig jag har skrivit en tenta så snabbt någongång tidigare. Jag vet inte om det är ett bra eller dåligt tecken... Men det kändes helt okej.

Har införskaffat Pierre Bourdieu's Den manliga dominansen, vilket är nästan skoluppgift - läsa boken och recensera den i en vetenskaplig review. Det känns kul att göra något annat för en gångs skull, än tråkiga föreläsningar och seminarier.

Sedan är det uppsats som gäller. Ämnet är inte bestämt än, men det blir troligtvis något inom intersektionalitet och diskursanalys. Känns rätt okej faktiskt.

Let's go!

Lite tentaångest har man ju. Det kom igår kväll på vagnen när jag satt och läste igenom mina papper och insåg att jag förstår och fattar, men kommer inte komma ihåg allt. Men jaja... För sent att göra något åt det nu.

Och försent att göra något åt det då också, tyckte jag, när klockan närmade sig midnatt och jag var minst sagt trött.

Så nu är det bara att äta sin gröt, slänga på sig ansiktet, dricka kaffet och dra iväg mot 4 timmar av kramp i handen.

Vem skriver för hand nuförtiden? Inte jag, iaf inte om det gäller längre texter. Och kanske pga ovanligheten gillar jag det, även om det ibland blir lite stelt i handledsmusklerna. Jag gillar att se bokstäver, stavelser, ord, meningar formas under min hand. Det är inte alls samma känsla när man skriver på datorn...

Att kugga är inget alternativ

Imorgon är det salstenta som gäller och jag är lite nervös. Jag gillar inte att arbeta under tidspress... Det kanske är något som jag borde lära mig dagens moderna samhälle. (Eller senmoderna, postmoderna... Vad man nu än vill kalla det.)

Men det skall nog gå. Det måste det göra.

Rätt okej, men ändå inte

Av någon anledning har jag lyckats vända rätt på dygnet... Fråga mig inte varför, men så är det.

Snart är det dags för tenta, det känns rätt okej. Sedan börjar ny kurs, som består av att läsa en bok och skriva en vetenskaplig recension. Känns rätt okej, det med.

Sedan gäller uppsats. Skall skriva med en annan Frida denna gång. Vi får väl se hur det går...


Oroar mig för framtiden, för pengar, för plugg, för jobb och allt annat tokigt... Hur klarar människor att leva egentligen?

Socologi

Lyckades faktiskt ta mig till skolan idag, även om jag var typ en halvtimme sen. Diskuterade Marx och klassbegreppet, genomförde en strålande redovisning och åkte hem.

Imorgon: Max Weber. Gud vad jag hatar den mannen. Jävla liberalarsle.

Har dock fått ett tips om läsning: C. Wright Mills. Någon som har läst något av honom?

Point me in another direction, please

Imorgon är det dags för ännu ett förhatligt seminarium. Det finns nog inget tråkigare i världshistorien. Jo, det gör det, det var en överdrift, men du förstår vad jag menar...

Det är som att vara tillbaka i gymnasiet igen, en redovisning som nervöst hasplas ur torra halsar inför en uttråkad klass. Och trots klagomål, trots förslag om förändringar, så görs inget.

Och alla hatar det.

What's the fucking point???

Ready or not

Första skoldagen.



Jag är inte på långa vägar redo för detta.


Men jag har inget val.

Crazy

Jag måste vara galen. Bara ett par dagar har gått sedan jag lämnade in slutsversionen av min B-uppsats och nu tänker jag på C-uppsatsen.

Hur jag vill skriva om något som verkligen intresserar mig.
Hur jag vill börja gärna igår och känna att jag har en god grund att stå på till hösten.
Hur jag vill känna hur det flyter fram ord genom mina händer.
Hur jag vill känna produkten öka och kvantifieras och bli större, och att det är jag som åstadkommer det.

Jag har till och med börjat på en synopsis.

Är jag galen eller är det bara såhär det är när man älskar att plugga?

...And she cried

Opponeringen igår gick sådär. Vi blev anklagade för personangrepp, och att ha förutfattade meningar, och tillsist grät en av tjejerna i islamofob-gruppen. Beklagligt, men jag hade inte kunnat göra det annorlunda.

Vår uppsats fick en del kritik (som sig bör), men jag är ändå rätt nöjd.

Och nu är det (typ) sommarlov. På måndag skall jag och Frida rätta formaliafel i uppsatsen, sedan finns det inget mer att göra. Och jag kan koncentrera mig på att leva mitt liv på det underliga sätt som jag har valt att leva det på.

Nedräkningen...

...har börjat. 3 och en halv dagar kvar innan det är sommarlov.

θ Ikväll skall jag sätta mig med opponeringen, skriva klart den och försöka få lite fason på mina egna tankar.
θ Imorgon skall jag gå på ett seminarium och titta på när andra opponerar.
θ På onsdag skall jag och Frida skriva det sista på opponeringen, sedan skall jag åka till min gamla arbetsplats för att träffa min stalker, Cecilia. Hon har hört av sig mängder av gånger nu för att jag skall träffa henne, så det får bli så.
θ På torsdag skall jag och Frida opponera på världens sämsta uppsats (en liiiiiiiiten överdrift bara) och själva bli opponerade på.

And that's it. Sedan börjar dagar av lathet, (förhoppningsvis) sol och mängder av böcker. Har beställt nya, som kommer att komma nästa vecka förmodligen. Jag skall läsa, läsa, läsa!

Back in town

Tillbaka efter en liten "get-away" som var ack så nödvändig. Jag tror att jag verkligen behöver semester nu. Men den kommer snart. Jag har två seminarier kvar att gå på, varav ett innebär att jag skall opponera på en uppsats samt bli opponerad på.

Det sista känns lugnt. De som skall opponera på min och Fridas uppsats är trots allt relativt vettiga människor, trots att de båda är akademiker ut i fingerspetsarna. Men det första känns inte alls lika lugnt. Det är samma scenario som varje gång jag skall opponera på en uppsats - jag får en som suger. Och inte bara suger, utan är så subjektiv att jag vill skrika från min mages botten åt dem att de är idioter som inte fattar det.

Denna gång gäller det en uppsats som handlar om svenskars attityder mot återinförandet av dödsstraff för brottet mord i Sverige. Uppsatsen är och/eller innehåller:

Muslim-bashing på hög nivå, där muslimer utmålas som terrorister och inget mer.
Pro införande av dödstraff i Sverige, och det utmålas alltför tydligt i texten, utan att det explicivt sägs. (Därmed implicivt subjektiv, en dödssynd inom vetenskapen.)
Full av fördomar i allmänhet, bland annat rasism.
Kontradiktorisk, den säger emot sig själv hela tiden.
Fylld av formaliafel, tex innehållsförteckning som inte stämmer, pagninering som är åt helvete med mera.
Dålig notapparat, där man inte kan skilja författarnas egna åsikter från fakta.
Har en analys som inte "knyter ihop påsen", dvs klarar av vad författarna säger att de skall åstadkomma med uppsatsen.
Begreppsförvirring, där ett begrepp som har definierats inte används på detta sätt och begrepp som är tvetydiga inte definieras.

Jag blir så jävla trött. Varför kan jag aldrig få en uppsats som faktiskt är bra???

Uppsatsen

...är klar! Bara opponering kvar och så är det sommar. En hel sommar av böcker, skrivande och sömn.


Snart klar

Jag har inget hår, Frugan lyssnar på vit makt-musik och på TV går ett program om stora kukar. Det är en underbar kväll.
       Imorgon skall jag och Frida skriva det sista på uppsatsen. Bara några timmar till och den är klar. Finito. Finished. Done. No more writing.

Sedan är det bara att lämna in den, ta emot en ny uppsats, opponera och så är det sommarlov. Jag kan knappt inte tro det. Det är väldigt overkligt. Väldigt, väldigt overkligt.

Det krävs en förklaring

Jag kan inte riktigt stressa av. Det är meningen att vi skall lämna in vår uppsats på onsdag, och vi har skrivit allt som skall skrivas, det skall nu bara ordnas om, omformuleras och kortas ner.
    Och det är inget problem. Eller rättare sagt, det hade inte varit något problem...om jag hade varit själv.

Frida är inte alls dålig att samarbeta med, men....helt ärligt:

◊ Jag skriver bättre än henne (jag vet hur man skriver på ett sådant där akademiskt sätt, även om jag försöker undvika det till vardags och då istället skriver som en kråka).
◊ Jag skriver snabbare än vad hon gör, både rent fingermässigt och tankemässigt. Hon tar 5 minuter på sig att formulera en mening...
◊ Jag vet vad som krävs i en uppsats, hon har ingen aning. Detta leder ofta till problem, eftersom hon ofta vill skriva sina åsikter, trots att hon inte har något som helst stöd för dem.

Så okej, jag är kanske ett elitistiskt jävla kukhuvud, med en alldeles för stor dos av egocentrism i vissas ögon. Men faktum är att jag inte tänker vara så där jävla svensk och inte erkänna att jag är bättre än vissa andra på vissa saker. Jag tror inte på jantelagen, jag vägrar!

Frågan är bara hur jag skall förklara för Frida... Jag är ju väldigt duktig på att kasta saker i ansiktet på folk, och det är inte alltid en bra egenskap.

För mycket i min dag

Försov mig imorse och vaknade 20 min innan Frida skulle komma hit. Jag är en oerhört långsam människa på morgonen, så det blev lite kaotiskt, men ordnade sig tillslut.

Har suttit och skrivit på uppsatsen större delen av dagen. Vi är nu uppe i ca 7 sidor för mycket, och det suger ju, men å andra sidan är det ganska roligt att sitta och pilla med den sedan, så det blir nog bra.

Fick ett smärre raseriutbrott över min omförmåga att uttrycka mig, vilket resulterade i att jag mer eller mindre knuffade bort Frida från datorn och satt och skrev (helt tyst) i ca 10 minuter. Inte så snällt, men hon verkade tycka att det var okej.

Och det är vad min dag har innehållit. Inte mycket, och samtidigt alldeles för mycket.

Underkänt

Idag fick jag veta att 53% av alla som läste kvantitativ analys denna termin (dvs ca 30 sociologer och ca 30 socialpsykologer) har fått underkänt på tentan. 53 fucking jävla procent!!!

Är det bara jag eller håller någon med om att det måste vara något fel om det är så?

Eller är vi bara korkade? (Ja, inte jag förstås eftersom jag fick godkänt...*s*) Men jag har aldrig varit med om något liknande!

Jag anser att antingen är det något fel på:
◊ kurslitteraturen, eller
◊ föreläsaren, eller
◊ (troligast) både och!

Det roligaste är att när vi innan tentan frågade vår föreläsare om hur svår tentan skulle komma att vara svarade han (and I quote): "Jag har aldrig varit med om att någon inte har klarat den".

Detta betyder att cirka hälften av alla som läste kursen har en omtenta att göra. I do feel sorry for them!

I passed!

Av någon anledning klarade jag kvantitativa analysen. Jag vet inte hur och jag vet inte varför, men det gjorde jag. Säkert med ett poäng över strecket, men whatever. Nu står det ett prydligt "G" under mina studieresultat, och jag är faktiskt nöjd.

Bara några få veckor kvar så är det sommar. Inga mera uppsatser, inget mera pluggande. Bara en mördande vardag.

Ännu en av alla dessa dagar

Vaknade av mig själv halv åtta imorse. Det händer inte ofta, så jag antar att jag får njuta av det medan jag har tillfälle.

Ska iväg till Världskulturmuseet snart, och göra en genomgång av utställningen för uppsatsen. That's should be fun.

Det känns som om detta bara är en av alla dessa dagar. Men det är åtminstone sol ute.

Lite roligt måste man ju få ha!

Efter en dusch, två koppar kaffe och gröt till frukost är jag redo för att inleda andra veckan av uppsatsskrivandet. Jag måste erkänna att det går mycket bättre är jag trodde. Och det känns jävligt roligt. Förbannat jävla roligt faktiskt.

Frida är mycket trevlig att skriva med, och jag har kul. Nu kommer vi dessutom till den roliga delen. Efter en vecka av bakgrundskollande och litteratursökning skall vi nu gå in på empirin, vilket är nästan det bästa (förutom slutpetandet när man disponerar, kollar stavfel och gå igenom allting en miljard gånger).

So... I'm having fun! Are you?

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0