Upp, ned och hypokondri
För efter gårdagens städmani som lämnad min lägenhet halvt städad, lyckades jag somna och idag har jag ingen energi alls. Och det suger, för jag har viljan, jag har lusten. Men energin är som bortblåst, så nu sitter jag här och vill göra massor av saker, men har ingen energi till mer än att dricka kaffe och slösurfa runt omkring the worldwideweb. Vilket i övrigt är ett hån mot alla de delar av världen som inte har riklig tillgång till Internet. Är de då inte en del av världen?
Det är dagar som dessa då jag övertygar mig själv att jag, förutom borderline, också har schizoid personlighetsstörning. DSM-IV säger att denna störning kännetecknas av att en:
♦ Varken längtar efter eller gillar nära relationer, inklusive familje-relationer
(Komplicerat. Å ena sidan vill jag verkligen inte ha några nära relationer. Men jag vill ju att personen i fråga skall vilja ha mig. Men jag saknar inte relationer. Jag trivs bäst utan dem.)
♦ Väljer nästan alltid ensamma aktiviteter
(Hell yeah! Umgås med andra är oftast meningslöst.)
♦ Har lite, om några, intressen för sex med andra personer
(Sex har jag med andra för att de skall vilja ha mig... I övrigt är det en meningslös aktivitet.)
♦ Finner nöje i få, om några, aktiviteter
(Jag finner nöje i några få aktiviteter. Läsa, skriva... Annars: nope, inte mycket att glädjas över där inte.)
♦ Saknar nära vänner eller bekanta förutom närastående familj
(Inte sant. Jag har faktiskt några bekanta jag umgås med, och så har jag Frugan som jag räknar som nära vän. Tycker ibland att jag har lite för många som ringer och frågar efter mig... men... )
♦ Verkar likgilting mot beröm eller kritik från andra
(Jag gillar beröm. Och blir arg av kritik. Så detta kriterium stämmer inte in på mig.)
♦ Uppvisar känslomässig kyla, avtrubbning eller begränsad känslomässig påverkan av andras känslor
(Andra påstår det. Själv vet jag inte. Känner inte så mycket förrän det blir akut, så är det ju. Men då känner jag å andra sidan massor!)
Jag har ingen speciellt intresse av att umgås med andra personer. Jag gillar inte beröring och jag tycker inte om att ha människor nära mig.
Frugan påstår att jag är hypokondriker. Det står dock i mina journaler att jag har schizoida tendenser. Well, well. Ska jag orka bry mig om att bråka för att få en ordenlig utredning? Just nu har jag inte energi nog att ta på mig rena trosor, så jag tror jag struntar i det.
Läs även andra bloggares åsikter om schizoid personlighetsstörning, personlighetsstörning, hypkondri, ensamhet, att vara själv, energi, vilja, lust
Tänkte skriva några kloka(?) ord här. Något om din analytiska förmåga, och ditt sätt att se dig själv utifrån. Men jag blir hela tiden avbruten av yngsta dottern som gör läxa och behöver hjälp, så det är svårt att få ihop något vettigt.
Intressant i alla fall att läsa ditt inlägg, speciellt som jag inte vet särskilt mycket om schizoid personlighetsstörning.
Min fd. psykoterapeut trodde att jag lider av något mer än borderline, dock känner jag inte igen mig i den här beskrivningen, men det är intressant att analysera sig själv och se vad som kan stämma in i ens egen personlighet.
Sköt om dig!
Inte lätt att fokusera när man har barn omkring sig. :-)
Det finns ju mängder av personlighetsstörningar och komorbiditeten är hög. Borderline och ADHD är ju en vanlig kombination, eller borderline och schizoid. Men det finns en fara i att göra som jag gjorde, kolla upp alla personlighetsstörningar plus några neuropsykiatriska diagnoser, för att se om jag passade in i dem. En förvillar sig lätt i kriterier och tror snart att en har minst 5 diagnoser som läkarna inte har fattat.
I övrigt: kul att höra av dig. Jag blev faktisk lite orolig när jag såg att din blogg var raderad. Tänkte "shit, bara inte något har hänt", du vet... Så jag hoppas att du mår bra, eller iaf inte för jävla dåligt!
Så om jag åkte till Gbg med målet att träffa dig så skulle du bara tycka att det var meningslöst?
Hejhopp! Kikar in:) Ha ent revlig fredag!
Till Fjärilen:
Om du åkte till Göteborg i syfte enbart att träffa mig skulle det vara meningslöst. Men jag antar att det inte är det du menar. :-D
Om du åker till Göteborg och i denna resa vill träffa mig, så skulle det gärna ske. Men det är för att det är något speciellt, något viktigt, något som handlar om en annan samhörighet än den som är "hej, nu är vi vänner så vi tar en fika ibland". Dig vill jag träffa som person för att det finns ett visst samband mellan oss, som handlar om annat än bekantskap, utan om igenkännande och förståelse.
Skulle du sedan flytta till Göteborg (av något skäl) skulle vi säkert träffas, men för mig vill jag inte ha vänner för vänskapens skull, utan för att det finns något givande och tagande som går utanför det som de flesta verkar anse. Att träffas bara för att träffas är meningslöst. Det måste finnas ett annat skäl än så...
Skall du åka till Göteborg? :-)
Jag har inga planer på Gbg i nuläget, jag var mest nyfiken. :)
Till Fjärilen:
Synd. Det hade varit kul att träffa dig. Trots all min asocialitet. :-)
