Om att leva i nuet och att frossa i sitt eget mående
Men...
För mig kan att leva i nuet så lätt bli destruktivt. Att varken lära av mina misstag eller bry mig om morgondagen kan resultera i att jag struntar i alla konsekvenser av mitt handlande, som att...
jag inte har några pengar kvar på kontot att köpa mat och andra nödvändigheter för,
jag inte tänker mig för innan jag kastar mig i armarna på någon som kan ge mig bekräftelse för stunden,
jag går upp i den känsla som jag råkar ha för stunden och agerar helt utifrån den, som exempelvis eufori eller ångest, vilket ofta leder till konstiga konsekvenser om jag skulle försöka hålla det inom mig,
jag säger saker som jag senare skulle ångra,
etc...
Så var går gränsen mellan att leva i nuet och mellan att leva efter sin impulsivitet?
Är det här något som "friska" människor intuitivt förstår, eller är det, som för mig, ett dilemma? Är det en självklarhet vad att leva i nuet betyder, även om de inte alltid gör det? För jag FÖRSTÅR INTE var gränsen går...
Det är samma sak som att det ses som positivt att prata om sina problem, med att fossa i dem med andra är destruktivt. Var går gränsen mellan att tala ut och att frossa, mellan att samtala och att gräva ner sig? Är det resultatet som avgör? Om jag mår bättre efter, eller känner mig lättad efter ett samtal, är det positivt och om jag känner mig triggad så är det destruktivt? Men tänk om jag känner båda sakerna på samma gång? Jag kan exempelvis triggas av frågor som min psykolog ställer...
Och om man nu gör en form av syntes av dessa två, så borde det inte spela någon roll om jag frossar eller samtalar, eller hur? För det sker ju i nuet, och morgondagen är ännu inte uppfunnen....
Det är roligt att borderline, som betyder gräns eller gränsdragning, handlar just så mycket om gränser. Inte så mycket om gränsen till psykos, som det stod för förr, utan mer om egna och andras gränser. För jag vet inte mina egna gränser, jag går ständigt över dem, eller är rädd för att göra det, så jag avstår att röra mig alls. Och andras gränser förstår jag inte alls, för jag förstår inte andra människor överhuvudtaget. Så... Var går gränsen för er?
Charlyene - konfunderad
Läs även andra bloggares åsikter om frossa i sitt eget mående, gräva ner sig, impulsivitet, destruktivitet, leva i nuet, gränser, gränsdragningar, psykisk instabilitet, borderline personlighetsstörning, borderline, emotionellt instabil personlighetsstörning
Exakt, exakt! Det är så svårt. Jag har förstått terminologin länge, sett poängen och försökt utöva det men inte begripit hur i helvete man går till väga. Nu börjar det långsamt klarna i all sin komplexitet. Det räcker inte att bara höra ATT man ska göra det, man måste få hjälp att lära sej hur man gör det. Leva i nuet alltså. Och lära sej se skillnad mellan älta/ ventilera, gnälla/vara realistisk, ta ansvar/ leka martyr eller leva för stunden/ agera idiotiskt.
Det finns inga sanningar. Det man skulle vilja luta sej mot ibland för att slippa bedöma handlingars betydelser är inte stabilt.
Numer försöker jag bara sträva efter att göra det som fungerar. Folk kan kalla det för olika saker, jag själv kan kalla det för olika saker olika dagar. Spelar ingen roll. Om det inte skadar på sikt, inte skadar andra och är effektivt - gör det. Ibland får man åka slalom, för gränserna är så varierande. Herregud, jag svamlar... men detta berör så, jag kämpar som fan med det och det är en stor bov. Vem ska säga vad som är att älta och vad som är att ventilera? Vad som är att hetsäta och vad som är att unna sej livets goda? Vad som är att inse sina begränsningar och vad som är att gömma sej?
Det enda som spelar roll är om det fungerar.
Inte så vältaligt: jag instämmer med dagsspans inlägg.
Till dagsspan:
Inte alls svammel! Jag håller med om att man skall försöka med det som fungerar. Men jag tycker det är svårt att veta vad som faktiskt fungerar. Jag vet inte alltid (faktiskt väldigt sällan) när något blir skadligt i längden. Jag vet inte mina egna gränser. Hur hittar du dina?
Till S:
Tack för kommentaren iaf! Då vet jag att det inte är bara jag som funderar över saker som dessa.
