Lite ilska såhär på förmiddagskvisten...
Skulle varit hos psykologen idag. Men tog mig inte ur sängen förrän alltför sent, så det blev inget. Lika bra det. För idag är jag arg. På allt och alla och inget och inga. Och däremellan kan jag säkert räkna upp tusen saker. Jag vaknade med ilskan och kroppen och den vägrar försvinna, trots att mitt huvud känns som cotton candy (färg: rosa).
Jag är arg på att bara för att jag råkar vara 26 istället för 25 så får jag inte gå hos borderline-enheten hos min öppenvård. Där har de 1,5 års intensivterapi, 4 dagar i veckan, både i grupp och individuellt. Istället får jag 50 minuter hos psykologen varje vecka. Hos en psykolog som dessutom inte kommer att jobba där längre än till juni.
Jag är arg på psykologen som inte fattar att jag inte kan ta till mig terapi, för jag klarar inte av att vara i underläge. Och tro mig, att gå i terpai innebär att vara i underläge gentemot terapeuten. Naturligtvis kan han inte förstå detta, för jag har inte sagt det till honom, men det känns som om det är en sådan grej som terapeuter aldrig fattar. De snackar om makt, och gör inget mer... än pratar alltså... *suck* (på både svenska och engelska)
Jag är arg på att min hjärna inte fungerar och att allting är dimmigt. Jag är arg på att det tar dubbelt så lång tid som vanligt för mig att skriva detta inlägg, för jag stavar fel hela FUCKING JÄVLA TIDEN! Mina händer vägrar lyda! Det är som om de har bestämt sig för att dansa en egen dans, men jag vägrar låta dem. De är olydiga små barn och jag hatar dem. Helst av allt vill jag skära av dem och lägga dem i en burk i min bokhylla. Tyvärr har jag ingen burk som passar, så jag skiter i det.
Jag är arg på F-kassan som fortfarande inte har gett mig några pengar, och som verkar ta hundratusen år på sig trots att jag ringde i måndags och klagade och de sade "tre bankdagar". Whatever. Jag förtjänar ändå inte att äta.
Jag är arg på världen, på kriser och ondskefulla system som skäl människors inkomst och utkomst och som tycks frånta majoriteten av denna planetens invånare dess existensberättigande.
Och jag är arg över att jag är arg.
Läs även andra bloggares åsikter om ilska, humör, borderline, öppenvård, terapi, neoliberalism, Försäkringskassan, pengar
Jag är arg på att bara för att jag råkar vara 26 istället för 25 så får jag inte gå hos borderline-enheten hos min öppenvård. Där har de 1,5 års intensivterapi, 4 dagar i veckan, både i grupp och individuellt. Istället får jag 50 minuter hos psykologen varje vecka. Hos en psykolog som dessutom inte kommer att jobba där längre än till juni.
Jag är arg på psykologen som inte fattar att jag inte kan ta till mig terapi, för jag klarar inte av att vara i underläge. Och tro mig, att gå i terpai innebär att vara i underläge gentemot terapeuten. Naturligtvis kan han inte förstå detta, för jag har inte sagt det till honom, men det känns som om det är en sådan grej som terapeuter aldrig fattar. De snackar om makt, och gör inget mer... än pratar alltså... *suck* (på både svenska och engelska)
Jag är arg på att min hjärna inte fungerar och att allting är dimmigt. Jag är arg på att det tar dubbelt så lång tid som vanligt för mig att skriva detta inlägg, för jag stavar fel hela FUCKING JÄVLA TIDEN! Mina händer vägrar lyda! Det är som om de har bestämt sig för att dansa en egen dans, men jag vägrar låta dem. De är olydiga små barn och jag hatar dem. Helst av allt vill jag skära av dem och lägga dem i en burk i min bokhylla. Tyvärr har jag ingen burk som passar, så jag skiter i det.
Jag är arg på F-kassan som fortfarande inte har gett mig några pengar, och som verkar ta hundratusen år på sig trots att jag ringde i måndags och klagade och de sade "tre bankdagar". Whatever. Jag förtjänar ändå inte att äta.
Jag är arg på världen, på kriser och ondskefulla system som skäl människors inkomst och utkomst och som tycks frånta majoriteten av denna planetens invånare dess existensberättigande.
Och jag är arg över att jag är arg.
/Charlyene - ARRRRRRGG!!!
Läs även andra bloggares åsikter om ilska, humör, borderline, öppenvård, terapi, neoliberalism, Försäkringskassan, pengar
Kommentarer
Postat av: Candy
Jag känner din ilska, medmänniska. Jag är sjukt arg på främst mig själv i dag. Det suger att vara så arg att det är det enda som fyller en till allt svämmar över & det enda som återstår är tomhet. Hoppas att du mår bättre snart & att F-kassan slutar bråka med dig. Trist att du inte orkade iväg till psykologen- det känns i alla fall för mig som om man får mer ångest pga. att ens ångest hindrar en från att göra saker. Men om du ändå inte fixat det är det nog lika bra. Hoppas du kan ta nya tag & träffa människan nästa vecka istället. Hoppas att det löser sig med psyksamtalen också!
Postat av: Charlyene
Till Candy:
Ilska kan vara bra ibland, det kan ge handlingskraft. Men oftast känns den mest handlingsförlamande. :-(
Men tack för ditt stöd!
Trackback
