Läsvärd länk
Läsvärd!
"Det känns inte hopplöst längre" i DN 2008-10-13
Jag tyckte mest att artikeln var dum då jag läste den i går så jag har bloggat om den. Jag tror att det finns ett mörkertal bland män som lider av borderline & att det egentligen skulle vara fler män än statistiken i dag visar, men allra mest tror & tycker jag att DN:s artikel var crappy. Män glöms ofta bort när psykiska problem diskuteras i media [så länge det inte gäller psykopater] & artikeln är skriven så att man kan tro att det inte ens kommer in några män på de där avdelningarna.
Till Candy:
Jag håller med dig om att genusperspektivet inte var det bästa, men i övrigt tyckte jag det var en helt okej artikel för att vara skriven i en av de större dagstidningarna. Den tog upp en förändrad syn på borderline, och visst generaliserade den, men så är det ju alltid i media.
Ja & jag har väldigt svårt för medias generaliseringar... men jag tror samtidigt att artikeln varit mycket sämre i Aftonbladet eller dylikt, DN känns som en av de mer seriösa tidningarna & jag läser den dagligen. ^^
Varsago/fran Anna-trogen lasare i utlandet.
Till Candy:
Jag förstår att medias generaliseringar är jobbiga, det tycker jag med. Men samtidigt - en är inte ens diagnos, så det är på sätt och vis varken dig eller mig de pratar om.
Artikeln var inte perfekt, men det förväntar jag mig inte av någon tidning. Håller med om att genusperspektivet hade behövts, det är en intressant fråga varför kvinnor dominerar när det gäller borderlinediagnoser. Men DN gjorde ett okej jobb även utan det.
Till Anna:
Tack! Och det känns kul att veta att en har läsare utanför Sveriges gränser!
Ja, det var väl kanske inte riktigt så jag menade... uttryckte mig nog inte korrekt, antar jag. Jag känner inte att de drar mig eller dig över en kam men jag tycker det är tråkigt att män så sällan tas upp i debatter eller artiklar av den typen. Även om inte jag heller förväntar mig mycket av media tycker jag det känns tråkigt att vissa saker lyfts fram mer än andra. Jag har svårt att läsa tidningsartiklar eller nyheter utan att känna mig kritisk till om innehållet verkligen är hundraprocentigt sant, precis som jag inte kan läsa utan att reta mig på vissa vinklingar. Det är väl så journalistiken fungerar men det är tråkigt att det skall vara så. Dock tycker jag att DN gjorde ett bättre jobb än andra tidningar brukar...
Till Candy:
100% sant? Finns det ens något som är det? I mina ögon finns det ALLTID andra vinklingar och andra sätt att se på saker och ting. Men visst håller jag med om att det är ensidigt i media, att eftersom borderline tillhör de emotionella personlighetsstörningarna så lyfts kvinnor fram - lite som 1800-talets hysteriska kvinnor känns det nästan som, precis som att det nästan enbart talas om män när der gäller antisocial personlighetsstörning. Å andra sidan finns det vissa som menar att borderline och antisocial personlighetsstörning borde sammankopplas mer och att fler män som får diagnosen antisocial ps, borde få borderline ps som diagnos, precis som att fler kvinnor som får borderline som diagnos borde få antisocial... Men därom tvista de lärde. :-)
Håller med dig om tråkigheten i journalistikens ensidighet, men tyvärr är det så det ser ut. Då är det ju bra att du har förmågan att se igenom ensidigheten och inte köpa den rakt av!
Jag har svårt att tro på något överhuvudtaget & känner att det finns lögner i allt, så nä, det finns nog inget som är hundraprocentigt sant. Men tidningarna är kanske längre ifrån de hundra procenten än mycket annat? Jag vet inte, men i alla fall har jag bloggat om det. Tycker hur som helst att det är bra att borderline uppmärksammas mer i media & att psykvården börjat få mer förståelse för det. Förut kändes det mycket mer tabu med psykiska störningar & sjukdomar även om en del av det lever kvar. På det sättet är media bra som skriver om det. För ju mer man skriver om det desto mer förståelse kan människor få. Men då får de ju gärna ge fler sidor av "historien". ^^
Till Candy:
Tidningarna ligger längre från 100% sanning än mycket. För att tidningarna (och andra media) visar upp en förenklad bild.
Jag tycker också det är bra med mer uppmärksamhet och mindre tabuläggning. Men samtidigt - om media ger en förenklad bild av tex borderline kommer många fler människor som nu har läst om det i tidningarna tro att de vet något om det, trots att de bara har läst den förenklade bilden.
Komplex fråga...
