Igår var det kraft, idag är det handlingsförlamning

Igår gav ilskan mig lite kraft. Den gav mig kraft nog att stanna upp och göra något. Den gav mig kraft nog att koncentrera mig på att läsa. Är det inte det paradoxalt? Att ilskan, denna brännande, flammande, sårande känsla kan ge så mycket.

Så jag satte mig och läste lite i "A Breif History of Neoliberalism" av David Harvey. Och var tvungen att ta två Stesolid, för jag klarar verkligen inte av att läsa om detta sjuka världssytem som utnyttjar människor, DÖDAR människor, försätter människor i situationer där de är helt utan handlingskraft - och använder lögner för att rättfärdiga det egna systemet.

Ilskan blandades med ångest över att vara handlingslös och blev till sorg när Stesoliden kickade in.

Jag tänkte att idag skulle jag klara mig utan Stesolid. Vill inte bli benzoberoende, vill faktiskt inte alls bli det. Men så gjorde jag misstaget att ställa mig på vågen. Det har jag inte gjort på flera veckor. Jag tänker inte berätta vad den visade, men det var ALLDELES för mycket. Mer än jag någonsin har vägt.

Så nu skiter jag i det här. Jag lägger ner. Jag klarar inte av självhatet och ångesten över att vara jag. Benzo it is.

/Charlyene - FAN FAN FAN!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0