För mycket på en gång
Jag hade en läkartid idag. Så jag stormade ut sängen imorse, som vanligt hade jag snoozat i nästan en timme, så tekniskt sett hade jag försovit mig. Men jag hann ändå. Och fick träffa dr Panic. (Jag skojar inte, det är faktiskt hans riktigt efternamn.) Dr Panic visade sig vara en trevlig man som ställde frågor kring min barndom, om mitt mående och lite annat, sådär som läkare brukar göra. Han berättade även för mig att jag (förutom borderline) troligtvis hade schizoid personlighetsstörning, narcissistisk personlighetsstörning, och atypisk bulimi, drag av antisocial personlighetsstörning, och han ville utreda mig för Aspergers och ADHD. Han skickade remiss för hjärnröntgen och EEG. Och så skrev han ut Effexor istället för Voxra, sjukskrev mig till den siste november, och ville lägga in mig.
Jag sitter där, snurrig av hans frågor och dissocierar ganska starkt, för jag var inte beredd på en läkare som faktiskt lyssnade, och därför tyckte att situationen var stressande. Och då säger han: "Jag ringer dig senare idag." Ööh, va? Jo, han ville kolla så att jag inte blev konstig av blandningen Voxra och Effexor idag, eftersom han förmodade att jag hade tagit min Voxra på morgonen (vilket jag inte gjorde) och att jag skulle börja med Effexor idag (vilket jag inte gör, eftersom jag inte har råd att hämta ut receptet). Så nu kommer jag spendera hela dagen med att oroa mig för det samtalet, eftersom jag avskyr att prata med människor i telefon.
Dessutom kom jag på att idag är sista dagen att söka till universitetet och vårterminen, så jag måste ta tag i det också, trots att jag verkligen (!) inte vill. Så jag stressar ur för ingenting. Och nu snurrar hela världen, allt är overkligt och jag orkar inte med detta mer. Denna lilla stress får mig att krascha totalt. Tjohoo va roligt det är att vara jag!
Läs även andra bloggares åsikter om personlighetsstörning, diagnos, borderline, emotionellt instabil personlighetsstörning, aspbergers, adhd, medicin, läkare, doktor, ångest, stress, dissociering
Jag sitter där, snurrig av hans frågor och dissocierar ganska starkt, för jag var inte beredd på en läkare som faktiskt lyssnade, och därför tyckte att situationen var stressande. Och då säger han: "Jag ringer dig senare idag." Ööh, va? Jo, han ville kolla så att jag inte blev konstig av blandningen Voxra och Effexor idag, eftersom han förmodade att jag hade tagit min Voxra på morgonen (vilket jag inte gjorde) och att jag skulle börja med Effexor idag (vilket jag inte gör, eftersom jag inte har råd att hämta ut receptet). Så nu kommer jag spendera hela dagen med att oroa mig för det samtalet, eftersom jag avskyr att prata med människor i telefon.
Dessutom kom jag på att idag är sista dagen att söka till universitetet och vårterminen, så jag måste ta tag i det också, trots att jag verkligen (!) inte vill. Så jag stressar ur för ingenting. Och nu snurrar hela världen, allt är overkligt och jag orkar inte med detta mer. Denna lilla stress får mig att krascha totalt. Tjohoo va roligt det är att vara jag!
/Charlyene - väck
Läs även andra bloggares åsikter om personlighetsstörning, diagnos, borderline, emotionellt instabil personlighetsstörning, aspbergers, adhd, medicin, läkare, doktor, ångest, stress, dissociering
Kommentarer
Trackback
