charlyene against the world

Ännu en dag har passerat utan att någonting egentligen har hänt. Eller snarare: saker har hänt, men ingenting har spelat någon egentlig roll. Jag har läst, druckit mitt blåbärste och stickat, men allting har bara varit en enda grå dimma. Utan känslor är livet rätt meningslöst. För utan känslor finns det ingenting att varken glädjas eller våndas över. Utan känslor ingen njutning i det som görs, inte heller något motstånd. Och därför blir allting utan mening.

Det är dagar som dessa som jag senare aldrig kommer att minnas. För att jag skall kunna minnas saker måste det oftast finnas en känsla förknippad med händelsen. Utan känslor: inget minne. Tänk dig själv, vilka dagar är de som du minns? De där du har känt saker, eller de som bara är jämngrå?

Whatever. Jag har tagit mitt benzo och skall nu sova. Och drömma om annorlunda dagar.


Läs även andra bloggares åsikter om likgiltighet, avtrubbad, inga känslor, minne, meningslösthet