Jag vet inte hur man löser sömnen

Jag är inte bra på sömn. Jag gillar inte att sova, jag gillar inte att inte sova - allting är en jäkla röra, och jag har svårt att få det att funka.

Inte gör det saken bättre att Mannen inte sover bra han heller. Han gnisslar tänder, snarkar och pratar i sömnen. För att inte tala om att han gör saker... Som att hålla fast mig, knuffa mig mot väggen och en massa annat. Han vet inte om att han gör det. Jag tror ibland att han är vaken när han gör dessa saker, och säger saker till mig. Men det är han inte. Han är någonstans i landet mellan sömn och vakenhet. Och han minns ingenting när han vaknar morgonen efter.

Det känns inte direkt bra att lyssna på hans svamlande när han drömmer. Det känns inte bra att han säger elaka saker till mig. Men jag vet att han inte menar det.

Jag vet bara inte vad jag skall göra. Jag vill inte behöva stoppa i mig sömnpiller varje gång jag skall sova hos honom. Jag vill inte behöva ligga vaken heller, för att han säger saker jag inte vill höra. Jag tycker det är jobbigt att inte veta när han är vaken och när han sover, för gränsen där emellan är glidande.

Hur skall jag kunna sova bredvid honom, och ändå sova gott?

/Charlyene - som inte förstår hur någon kan prata så mycket i sömnen utan att vakna med ont i halsen

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0