Gyttjegropen

Jag trodde att jag var på väg uppåt, jag trodde verkligen det. Jag trodde att min hypomani var på väg att lägga sig, att mitt liv skulle återfå lite av sin stabilitet. Att jag skulle kunna äta utan att hetsa, kunna duscha och städa utan att skrubba sönder mitt skinn eller riva ut varje byrålåda för att organisera den. Jag hade fel. Det krävdes så lite för att tippa mig över kanten till passivitetens land igen - istället för att få mig upp ur gyttjegropen som jag hade hoppats på.

Jag sov till ett idag. Vaknade inte av alarmet, iallafall vaknade jag inte till mer än att jag kunde stänga av det och sedan somna om. Det var allt som krävdes, att jag försov mig till en dag när jag inte hade något alls inplanerat. Det fick mig att känna mig värdelös. Så nu är jag i gyttjegropen, och inte alls på väg uppåt.

Kanske borde jag vara glad över att jag sov. Mina sömnproblem är inte direkt roliga att handskas med. Men känslan av att inte ens kunna vakna i tid (inte ens det lyckas jag med) överskuggar.

Så jag orkar inte städa. Istället sitter jag och kolla igenom fjärde säsängen av Criminal Minds och identifierar mig med seriemördare. Och undrar varför jag inte är en av dem.

/Charlyene - gillar inte gyttja

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Kommentarer
Postat av: Zilch

Var är bilden?

2008-12-05 @ 23:14:42
URL: http://zilchisme.blogspot.com/
Postat av: Charlyene

Till Zilch:



Min presentationsbild? Den försvann... Sådär utan förvarning. Tänkte lägga upp en ny, men har glömt bort det.

2008-12-06 @ 11:00:44
URL: http://charlyene.blogg.se/
Postat av: Zilch

Tycker om att se dig, eller ja du vet, inte så på det psykotiska sättet ha ha ha ha ha!

Och nu kan ju du se mig!

2008-12-06 @ 16:01:58
URL: http://zilchisme.blogspot.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0