Om konsumism
Åkte in till stan för att lämna in tentan. Tänkte sedan att jag skulle kolla i lite affärer... Det gick sådär bra faktiskt. Jag blev uttråkad, har svårt för det här med varor som visas upp för att locka, ungefär som om man själv skall berövas sin valfrihet.
Inget av det jag såg är något som jag behöver. Mycket lite av det jag såg var något som jag ens ville ha.
Varför är det så att vi köper saker som vi inte behöver, och ibland inte ens vill ha? Varför finns det ett shopping-behov?
Shoppingen som sådan utvecklades genom borgarklassens kvinnor på 1800-talet, att shoppa blev inte längre något som man gjorde för att köpa saker man behövde, det blev ett nöje. Och detta nöje har förvandlats till en miljardindustri där kvinnor (och en del män) spenderar enorma summor på saker som... egentligen är helt onödiga.
Jag vet, för jag är fast i mönstret. Hur stoppar man detta beroende som alla tycks ha fastnat i?
Inget av det jag såg är något som jag behöver. Mycket lite av det jag såg var något som jag ens ville ha.
Varför är det så att vi köper saker som vi inte behöver, och ibland inte ens vill ha? Varför finns det ett shopping-behov?
Shoppingen som sådan utvecklades genom borgarklassens kvinnor på 1800-talet, att shoppa blev inte längre något som man gjorde för att köpa saker man behövde, det blev ett nöje. Och detta nöje har förvandlats till en miljardindustri där kvinnor (och en del män) spenderar enorma summor på saker som... egentligen är helt onödiga.
Jag vet, för jag är fast i mönstret. Hur stoppar man detta beroende som alla tycks ha fastnat i?
Kommentarer
Trackback
