charlyene against the world

Det är inte enbart determinism som avskräcker mig från biologismens breda fåra - det är också rädslan för att bli utesluten. Om man, som jag, inte är direkt kvinnlig eller manlig, kan man enligt livsmodersfeminism och andra åtskiljande feminismer, argumentera för att jag inte har funnit min "sanna kvinnliga sida" (jag räknar ju trots allt som tjej, biologiskt sett). Men när man gör en tvåkönsanalys av vilket som helst slag inser man snart att det finns människor som inte kan kategoriseras. Och nu är frågan - vad händer med dem? Och vad händer med alla de kvinnor som inte kan kategoriseras som kvinnor?

Jag är förvirrad.