Män och deras blickar

Har varit på PoetrySlam idag. Mycket trevligt. Och det var en bra poet som vann denna deltävlingen. Sedan fanns det visserligen andra som bara var skit, bland annat en som alltid stönar extremt mycket på scen. Men han kom typ sist, så det känns bra... *elakt flin*

Gick sedan till Kelly's och käkade pizza (drack cola till), och åkte sedan hem i kylan. Framför mig på spårvagnen satt två killar/män. De skulle av på samma hållplats som jag, och när jag ställde mig vid dörren (framför dem) för att kliva av kunde jag se deras spegelbilder i fönsterrutan. Båda två synade mig nedifrån och upp och sedan ner igen. Och så log de... Eller snarare flinade.

Är det fel av mig att bli irriterad att för att jag har klänning på mig är det helt okej att spana in mig (speciellt rumpan)? Är det fel av mig att bli irriterad när jag "uppmuntrar" män genom min klädsel? Fuck you, asshole!!! Jag uppmuntrar inte skit genom min klädsel, det gör jag bara genom mina ord. Och inte förrän jag uttryckligen har sagt ja är det okej att kolla på mig. Fattar inte människor (läs: de med kukar) det???

Måste man gå omkring i säck och sot för att inte få oönskad uppmärksamhet? Måste man ha en tvåmeters mur kring sig???

Och nu kommer säkert något pucko att säga: "Men de tittar ju bara". Som om blickar inte är en handling...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0