Ledsen

Ibland blir jag så trött på människor. Människor som får mig att känna att jag är ett miffo. Människor som får mig att tro att jag inte passar in. Jag har nyss hemkommit från en fest med gamla arbetskamrater + annat pack. Jag stannade inte länge, för jag kände mig fel. Har du någonsin känt dig fel? Då vet du vad jag pratar om.

Jag kände mig fel för att jag inte var intresserad av samtalsämnena. Jag kände mig fel för att jag rökte. Jag kände mig fel för att människorna (läs: dem med snopp) tittade först på mina bröst (bar urringat), hälsade och sedan tittade mig i ansiktet och vände sig bort. Antagligen såg de mig som rabiat flata eller vänsterpack. Varför de kategoriserar mig så vet jag inte...

Det är vanligt att kategorisera. Jag tror seriöst att det är så människor fungerar, de kategoriserar för att det inte går att behandla intryck annars. Men varför kategorisera mig utan att ge mig en chans?

Kanske är jag bitter för att det har hänt för ofta. Kanske är jag sur för att jag just spenderade en helt fest med att vara falsk. Kanske är jag irriterad på mänskligheten.

Men mest av allt är jag ledsen. Inte ledsen för att de inte accepterade mig. Ledsen för att de inte gav mig en chans. Inte ens en chans att öppna käften och säga något. Är människor så ytliga?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0