Sova

I nästan exakt samma ögonblick som jag postade förra inlägget ringde M. Och det slutade på Kelly's. Panerad ost, öl och drinkar. Jag blev full, M blev full och vi skrattade. Det känns alltid så befriande att skratta med M. Även om det är hånskratt ibland...

Då nu sitter jag här, timmar senare och försöker sluta vara full. Det är inte det lättaste. Men tiden går sin gilla gång... Och jag vill bara sova. Det är en underbar känsla.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0